Skannade vissamlingar
Svenska visor upptecknade och samlade av Richard Dybeck
L. [Lars] Gustaf Rylander, Bazarn å Norrbro, Stockholm, 1847
Hela häftet som en PDF-fil (2017-12-07)
Innehållsförteckning (2014-09-23)
1.
Som stjärnan uppå himmelen så klar, från Östergötland
Östergötland. Upptecknad av Fornell. - Skall i slutet av 1700-talet varit mer sjungen än nu.
Som stjärnan uppå himmelen så klar,
han längtar till sitt rum
Så längtar jag till dig, min lilla vän
var timma och var stund
Var timma är som en månad lång,
en månad som ett år,
fast jag dig aldrig får
2.
I min ungdom det gladde mig att sjunga från Roslagen
Upptecknad 1839 efter sång, jämte spel på nyckelharpa av en kringvandrande rospigg.
Visan är rospiggens, och även melodin har ställen, som påminna om honom.
I min ungdom det gladde mig att sjunga,
fastän sorgen till hjärtat mig gick
För de gamla, för blomstrande unga,
mest för vännen jag hade kär
3.
Lilla flicka ståndar uppå golvet liksom en ros, sånglek från Västmanland
Lekvisa från Västmanlands skogsbygd, upptecknad 1842 av Dbk. Jämför Runa, 1843.
/:Lilla flicka' ståndar uppå golvet, liksom en ros:/
/:Hon tänker söka, ja söka sig en vän att vara hos:/
4.
Inte vill jag sörja och sörja ändå från Dalarna
Södra Dalarna. Upptecknad 1847 av Dbk.
Inte vill jag sörja och sörja ändå
Han kommer väl igen om ett år eller två
När liljorna de blomstra på marken
Han kommer väl igen, min hjärtans lilla vän
För kärleken slutar så sena
5.
Där kommer hon så fager, så stolter i sin gång, troligen från Jämtland
Kr. 1835 kom denna sköna melodi fr. Norrlands skogar (troligen Jämtland) till Uppsala och har därifrån
vida spridits. Orden nya och törhända illa anstående den härliga melodin.
1. Där kommer hon så fager, så stolter i sin gång,
/:än sorgsen, än glader och kväder en sång
- me'n stjärnorna de tindra över skogen -:/
2. Sin stora blick hon välver mot himlens blåa rund
/:och tåren, den skälver lik lövet i lund
- me'n stjärnorna de tindra över skogen -:/
3. Vart längtar du, vad söker ditt varma hjärta här?
/:Förbleknada arma, han finns icke mer
- me'n stjärnorna de tindra över skogen -:/
6.
Och flickornas kärlek och ängarna grön från Uppsala
Upptecknad 1844 i Uppsala, efter sång av studerande jämtar.
/:Och flickornas kärlek och ängarna grön,
de pryda hela jorden så skön:/
Då stodo de falska tärnor och lade därom råd,
att det band, det skull' aldrig slå in
7.
Flickan gick på ängen och räfsade hö, från Rättvik
Upptecknad 1845 i Rättvik socken, Dalarna. Utom det att språket är ren svenska, utvisa både ord och i synnerhet melodien,
att visan likväl inte uppkommit eller eg. är hemma i Dalarna, utan sannolikt en erövring av utvandrande Dalfolk. Dbk.
Flickan gick på ängen och räfsade hö,
Gossen han sade: "För dig vill jag dö!"
Och det log hon åt, ja, ja, ja,
och det log hon åt
8.
Det voro två gossar, de lade ett rå' [Mjölnarens måg - medeltidsballad], från Dala-Husby
Husby socken i södra Dalarna. Upptecknad 1847 av Dbk.
Visan utgör 12 verser, och är även känd i Östergötland, under annan, helt ny melodi.
Det voro två gossar, de lade ett rå'
- Och Hans och Nils Persson -
allt huru de skulle mjölnaredottren få
- Och Hans och Nils Persson och Nikke Bengt Ersson
och Hans och Ola de dansade -
9.
Det bodde sju rövare vid en sjögestrand [Skön Anna - medeltidsballad], från Fläckebo, Västmanland
Fläckebo socken i Västmanland. Upptecknad kr. 1830 av Södergren.
Med kör föredragen i Stockholm första gången vid aftonunderh. med Nordisk Folkmusik den 9 mars 1847 af Walin m. fl.
Det bodde sju rövare vid en sjögestrand
- För guld och för ädela stenar -
/:De rövade bort konungdotteren vår
och hon kallade skön Anna:/
10.
Den första gång i världen jag dina ögon såg från Burgs socken, Gotland
Burgs socken på Gotland, upptecknad 1845 av C.J.O. Laurin.
Föredragen i Stockh. första gn. vid aftonunderhållning d. 9 Martii 1847 av Dem:elle Nordblom.
Den första gång i världen jag dina ögon såg,
mitt hjärta av kärlek månde brinna
Jag önsk'te att jag dig till min kunde få,
att jag din vilja kunde vinna,
då sluppe jag all ängslan hos mig
Min kärlek den vänder sig aldrig från dig,
förrän till den sistena timman,
när vi med döden månde skiljas
11.
Två vänner de gör ett par från Sorunda, Södermanland, och från Västergötland
Sorunda socken, Södertörn, samt flere delar av Västergötland. Upptecknad 1843 av G. Berglind i Södertörn,
samt av Dbk. i Västergötland. - Jfr. Runa 1843.
/:Två vänner de gör ett par,
tre vänner gör en långan rad:/
/:Fyra gör ett kast,
åtta gör ett lass
Titta inte på mej,
du kan inte få mej,
Tro mej visst, vad jag säger dej,
för tror du mej,
så bedrar du dej:/
12.
Höres du vallpiga [Vallpigan - medeltidsballad], från Ovansjö, Gästrikland
Ovansjö socken i Gästrikland. Upptecknad 1847 av Dbk.
Höres du vallpiga, kväd visan för mig!
- Och så väl som du kan
och så väl som du kväda kunde -
13.
Tuss lullerilull, skällkossan min från södra Dalarna
Vallvisa från södra Dalarna. Upptecknad 1847 av Dbk.
Tuss lullerilull, skällkossan min,
vi viljom åt skogen oss lända
Kom, kom, min kulla med, Brokan din!
Från eder jag aldrig vill vända
O, lyckelig lyser mig solen i dag över bergen
14.
När jag dansa' från Södertörn, Södermanland
Dansvisa upptecknad 1847 i Södertörn.
Är likväl täml. allmän i hela mellersta Sverige, i synnerhet i Västmanland och Närke, där de bifogade orden
- annorstädes nog skämtande - äro upptecknade
När jag dansa', så tog jag kyssen åv'a
Tro mej, flicka ho' vart int' le'
När min kärlek se'n jag börja' lova,
lilla Anna ho' tog te' le!
15.
Allt under himlens fäste från Gotland
Sanda och Västergarns socknar på Gotland, upptecknad av Gabr. Herlitz.
1. /:Allt under himlens fäste, där sitta stjärnor små:/
Den vännen som jag älskat, den kan jag aldrig få
Oh - - -
2. /:Han föll uti mitt tycke, det rår jag inte för:/
Han lofte bli mig trogen, intill min bleka död
Oh - - -
16.
Gymburlaiken från Burg, Gotland
Lekvisa från Burgs socken på Gotland Upptecknad 1844 av Säve. Jfr. Runa 1845.
Fyrstämmigt föredragen i Stockholm första gn. vid aftonunderhållning d. 9 mars 1847.
Och hade jag mig en fulltrogen vän,
som kunde föda lammen åt mig
om vinteren till sommaren igen
Och lammen har jag, både stora och små,
men ingen har jag som gräset kan slå
om sommaren till vinteren igen
Kom in, kom in, kära sonen vår,
en fästemö vi give
Vi tacke, tacke moder vår för gåvan I oss given,
vi kan inte annat svara än om det som gott kan vara
Hon är som en silkesros,
hon är gott att vara hos
Hon är som en silkesvippa,
hon är god i gräset hitta
Jag kallar dig in, Lars Larsson från Grädda
17.
Ungersven talte till kärestan sin från Götlunda, Närke
Götlunda socken i Närke. Upptecknad av Dbk.
1. Och ungersven talte till kärestan sin
- och blomma och lilja och rosa -
"I morgon så far jag från lilla vännen min"
- Men jungfrun är så sorgelig bedrövad -
2. "Och far du i morgon från lilla vännen din
- och blomma och lilja och rosa -
så skall det dock ingen få komma i mitt sin"
- Men jungfrun är så sorgelig bedrövad -
18.
Det var en gång en riddare [Herr Bryning - medeltidsballad] från Nähr, Gotland
Nährs socken på Gotland. Upptecknad av C.J.O. L-n.
Det var en gång en riddare, en riddareson,
som för att vinna ära i världen var mån
Herr Bryning heter han
Han fick sin faders lov
att resa utom hov
19.
Du gamla, du friska
Melodin, eg. tillhörig norra och mellersta Sverige, samt antecknad av Dem:elle Rosa Vretman, har,
sedan den blivit föredragen vid flera aftonunderh. - första gn. i Stockholm d. 18 nov. 1844 - vida spridits.
Orden nyare, av Dbk. Jfr. Runa, 1845.
20.
Vad jag har lovat från Södertörn, Södermanland
Södertörn. Upptecknad 1847.
- Bondflickan föredrager den lilla visan med ett uttryck av sprittande skämt, som svårligen kan av någon annan återgivas.
/:Vad jag har lova', det skall jag hålla,
att aldrig nånsin älska mer än tre:/
/:Och en för ro skull och en för nöd skull,
den tredje, den skall bli min lilla vän:/ (2022-03-10)
21.
Jungfrun gick sig åt ängen från Västmanland
Västmanlands skogsbygd. Upptecknad 1827 av Dbk.
1. Och jungfrun gick sig åt ängen en fager morgonstund,
att hämta sig de rosor, bå' röda och blå
2. Och när hon kom ut i ängen bland rosor, röda och blå,
det hände sig att kärleken, den rann i hennes håg
22.
När som flickorna de gifta sej från Västmanland och Närke
Dansvisa från Västmanland och Närke
Och när som flickorna de gifta sej,
så få de annat att tänka på
Ta sin lilla vän, dansa om i fläng,
aldrig nånsin övergiva den,
förrän döden dem åtskiljer
23.
Treparspolska [ej text] från Södermanland
Upptecknad 1846 av Dem:elle Rosa Vretman.
Föredragen i Stockholm första gången d. 9 mars 1847, med orkester.
- Treparsdansen utföres av tre par på eget sätt
Häfte 2, tryckt 1848
16.
Höga himmelen vet vad som händer
Höga himmelen vet vad som händer,
hur det är, hur det månde sig gå
När jag mina tankar till dig vänder,
ä' väl dina så långt därifrån!
I kväll jag mig hädan beger,
i morgon skall jag övergiva sörja,
jag vill alderig sörja dig mer
17.
Vi ska ställa till en roliger dans, från bl a Uppland
Uppland och flera andra orter. Orden merändels mycket skiljaktiga, oftast av beskaffenhet att ej icke kunna allmängöras.
1. /:Vi ska ställa till en roliger dans,
och vi ska binda både krona och krans te' dansen:/
Hej hopp, en roliger dans,
hej hopp, bå' krona och krans te' dansen
2. /Vacker är du när du dansar och ler
och vacker när på din käraste du ser, du lilla!:/
Hej hopp, du dansar och ler,
hej hopp, på kärasten du ser, du lilla
18.
Dagadansen [ej text - Långdansmelodi?], från Södermanland och Östergötland
Från Daga härad i Södermanland. Utgivaren har även hört melodin i norra Östergötland.
Senast ändrad 2022-03-10