Låtförteckning som Word-dokument (2012-xx-xx)
Ernst Persson, död 1964, Hulla, Österåker
Ernst Persson från Hulla i Österåkers socken år född 1892 och har lärt spela fiol av Karl Eriksson, kallad "Millerste Kal", från Österåker, en kusin till Perssons fader. Någon egentlig bröllopsspelman är Persson ej, men han har spelat på gillen, basarer och logdanser, dels tillsammans med Karl Eriksson och Johan Karlsson i Betlehem, Österåkers socken, och dels med en kusin vid namn Gunnar Larsson från Säby.
Johan Karlsson var född 1885 och omkom genom drunkning 1914. Han hade lärt spela fiol av sin fader, Karl Ersson, född 1848 och död 1904. Även denne spelade fiol och hade i sin ordning lärt av sin fader, klarinett- och fiolspelmannen Erik Karlsson. Alla voro kyrkvaktmästare i Österåker.
OA001 Hambopolska efter kyrkvaktmästare Johan Karlsson 1885-1914, Betlehem, Österåker, upptecknad efter Ernst Persson 1892-1964, Hulla, Österåker (2012-12-21)
OA002 Polska efter kyrkvaktmästare Johan Karlsson 1885-1914, Betlehem, Österåker, upptecknad efter Ernst Persson 1892-1964, Hulla, Österåker (2012-12-21)
OA003 Polska efter Ingra Per Olsson 1864-I925, Ättersta, upptecknad efter Ernst Persson 1892-1964, Hulla, Österåker (2012-12-21)
Vistext:
Dricka vin det ger jag katten,
bättre är att dricka vatten
OA004 Polska efter kyrkvaktmästare Johan Karlsson 1885-1914, Betlehem, Österåker, upptecknad efter Ernst Persson 1892-1964, Hulla, Österåker, jämför D-durpolskan från Boda, Dalarna (2012-12-21)
Johan Teller, Skogbokvarn, Österåker
Johan Teller i Skogbokvarn, Österåkers socken, är född 1866 på Adelsö, Svartsjölandet, Stockholms län. I släkten funnos spelmän sedan flera generationer tillbaka. Fadern, Verner Teller, född 1828, spelade fiol och hade lärt av sin fader
som ansågs som en skicklig fiolspelman. Denne hade i sin ordning lärt konsten av sin fader, vilken var klockare och spelman.
Johan Teller hade endast spelat på ett bröllop, men fadern däremot var en mycket anlitad bröllopsspelman. Som minne därav förvarade han de sidenband man enligt gammal sed på Svartsjölandet brukade förära spelmännen. Dessa band hängdes om fiolhalsen och räckte ibland ända ned till golvet. Till bröllopsgästerna utdelades kritpipor. Verner brukade spela tillsammans med Anders Andersson, även han från Svartsjölandet. Johan Teller dog 1960.
OA005 Vals efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, upptecknad efter sonen Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA006 Polska efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, upptecknad efter sonen Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA007 Vals efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, upptecknad efter sonen Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA008 Vals efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, upptecknad efter sonen Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA009 Vals efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, upptecknad efter sonen Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA010 Vals upptecknad efter Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
Vistext:
Kom lilla flicka valsa med mej etc.
OA011 Vals komponerad av Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA012 Hambopolska e Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA013 Vals e Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA014 Vals e Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA015 Vals efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, och Anders Andersson, Svartsjölandet, upptecknad efter Verners son Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA016 Marsch upptecknad efter Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
OA017 Hambopolska spelad av Henry Teller, född 1902, son till Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker, efter vilken uppteckningen är gjord (2012-12-xx)
OA018 Hambopolska spelad av Henry Teller, född 1902, son till Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker, efter vilken uppteckningen är gjord (2012-12-xx)
OA019 Vals efter fadern Verner Teller, Adelsö, född 1828, upptecknad efter sonen Johan Teller 1868-1960, Skogbokvarn, Österåker (2012-12-xx)
Adolf Källström, Mårjanå, Västra Vingåker
Fem melodier upptecknades 1936 efter Adolf Källström, född 1873 i Mårjanå, Västra Vingåkers socken och numera bosatt i Katrineholm.
Källström har själv lärt sig spela på en av honom förfärdigad fiol. Hans repertoar utgöres huvudsakligen av nyare dansmelodier såsom polkor, masurkor o.d. och melodier av äldre former såsom polskor etc. har han just ej lagt an på. De här noterade melodierna härstamma från en äldre, numera avliden, broder vid namn Gustaf Källström.
OA020 Vals efter brodern Gustaf Källström, upptecknad efter Adolf Källström, Katrineholm, född 1873 i Mårjanå, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA021 Polska upptecknad efter Adolf Källström, Mårjanå, Katrineholm, född 1873 i Mårjanå, Västra Vingåker (2012-12-xx)
Vistext:
Gossar och flickor, kommen med fröjd,
midsommaren att fira
Majstång ska resas här på en höjd,
kransar det ska vi vira
OA022 polska efter Olof August Widmark 1824-1878, Västra Vingåker, upptecknad efter Adolf Källström, Katrineholm, född 1873 i Mårjanå, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA023 Polska upptecknad efter Adolf Källström, Katrineholm, född 1873 i Mårjanå, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA024 Polska upptecknad efter Adolf Källström, Katrineholm, född 1873 i Mårjanå, Västra Vingåker (2012-12-xx)
Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker
Vilhelm Löthman i Vadsborg, Västra Vingåker, är född 1866 i Julita. Han var först lantbrukare i sin födelseort, men flyttade 1909 till Östra Vingåker där han som arrendator innehade en gård, Stubbetorp, till 1929 då han köpte sig ett ställe, Vad, i Västra Vingåker där han nu är bosatt. I släkten fanns inga spelmän och Löthman har på egen hand lärt spela fiol, varmed han började vid tolv års ålder. I Julita bodde en mjölnare och spelman vid namn Boström, död i början av 1900-talet, av vilken Löthman lärde en del melodier, och han har tillsammans med honom spelat på en mängd danser i sin ungdom. "Jag har spelat i många socknar och tjänat mycket pengar med fiolen, men far tog pengarna ifrån mig och då miste jag hågen" säger Löthman och tillägger: "sen dess har jag mest spelat för nöjes skull". Även tillsammans med Vilhelm Andersson från Näs i V. Vingåker och med Widmark har Löthman spelat, vid vilka tillfällen Widmark brukade sekundera. "Och det gjorde han på ett mästerligt sätt", framhåller Löthman. Båda hade en gång - det var 1882, när Löthman var dräng på Sko(g?)bokvarn - spelat på Skenäs hos baron Palmstierna. Widmark dog 1878.
Löthmans repertoar skall ha varit mycket rikhaltig. Sålunda framhåller han att han en gång spelat i tre nätter utan att behöva ta om en enda låt.
Efterföljande sex melodier ha upptecknats från honom.
OA025 Polska från Julita upptecknad efter Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker, född 1866 i Julita (2012-12-xx)
OA026 Vals efter mjölnare Boström, Julita, död i början av 1900-talet, upptecknad efter Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker, född 1866 i Julita (2012-12-xx)
OA027 Hambopolska efter modern upptecknad efter Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker, född 1866 i Julita (2012-12-xx)
Jämför andra reprisen med nr 4 och nr 175
OA028 Vals upptecknad efter Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker, född 1866 i Julita (2012-12-xx)
OA029 Gånglåt efter Vilhelm Andersson, Näs, Västra Vingåker, upptecknad efter Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker, född 1866 i Julita (2012-12-xx)
OA030 Hambopolska efter kyrkvaktmästare Karl Jonsson, Österåker, upptecknad efter Vilhelm Löthman, Vadsborg, Västra Vingåker, född 1866 i Julita (2012-12-xx)
Axel Wester, Västra Vingåker
Axel Wester i Västra Vingåker kan räknas till de utom sin hemort mera kända Vingåkersspelmännen. Han deltog i Riksspelmansstämman i Stockholm år 1910 som representant för Sörmland efter att förut ha erhållit första pris vid en tävlan i Flen. Han har ett medryckande föredrag, god teknik och en ren, vacker ton. Sina melodier framför han i ett anmärkningsvärt raskt tempo och några av dem spelas med förstämd fiol.
Wester är född 1878. Redan vid åtta års ålder började han spela fiol med fadern, Erik Wester - född 1853 och död 1907 - som läromästare, och från denne samt från morfadern, Erik Andersson (1828- 1884), har han sina flesta melodier. Fadern hade i sin ordning lärt sina låtar av musikdirektören och organisten Strand i Västra Vingåker samt av Widmark med vilken Erik Wester ofta spelat.
Axel Wester, som till yrket är brevbärare, fick redan som barn åtfölja fadern på bröllop, vilka ibland varade i tre dagar. Första gången var han endast tretton år gammal. Det var ett tredagarsbröllop och då de tvenne första gått måste han på grund av trötthet bege sig hem och fadern ensam sköta musiken till bröllopet var slut.
Från Wester ha följande tjugoen melodier upptecknats. Wester dog 1958.
OA031a Vals komponerad vid 17 års ålder av Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA031b Vals komponerad vid 17 års ålder av Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker, noterad för fiolstämningen AEAE (2012-12-xx)
OA032a Polska upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA032b Polska upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker, noterad för fiolstämningen AEAE (2012-12-xx)
OA033 Kaffepolketten upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA034 Vals upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA035 Excellensens polska upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
Polskans namn är efter "Blinda greven", greve Trolle Bonde
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 132, och Julius Bagge, "76 polskor från Östergötland", nr 18
OA036 Polska efter musikdirektören, organisten och klockaren Strand i Västra Vingåker, spelad av fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA037 Vals efter "Pillermolle", Per Larsson, [Per Persson Lundholm, Bilsbo, Västra Vingåker, född 1841] upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA038 Polska efter morfadern Erik Andersson 1828-1884, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA039 Vals efter Gabriel Jonsson, murare och stenarbetare m.m. från Värmland, elev av Lomjansgutten, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1878-1958, Västra Vingåker (2012-12-xx)
OA040 Gånglåt efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
Vistext meddelad av Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda:
Ingen i verlden kan besinna
vad det "snorra" kostar på,
hela natten ligga och p...a
å ingen stund vara å
OA041 Gånglåt efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA042 Polska efter Olof August Widmark, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
Jämför nr 32, första och andra reprisen, samt Fågelin, nr 246, Svenska låtar, Södermanland nr 110, Jämtland och Härjedalen nr 328 och K. P. Leffler nr 45, 63 och 108)
OA043 Hambo efter banvakt Lindberg, Sävstaholm, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA044 Mazurka efter banvakt Lindberg, Sävstaholm, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA045 Polska efter morfadern Erik Andersson 1828-1884, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA046 Polska efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA047 Vals efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter brevbäraren Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA048 Polska efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA049 Polska efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA050 Vals efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA051 Polska efter fadern Erik Wester 1853-1907, upptecknad efter sonen, brevbärare Axel Wester 1828-1884, Västra Vingåker (2013-01-21)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, nr 105
Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker
Albert Gustafsson i L:a Nästorp, Västra Vingåkers församling, började spela fiol vid åtta, nio års ålder. Redan som barn lärde han noterna av en pojke som i sin tur lärt konsten av en skollärare. Senare kom Gustafsson i beröring med Lindblom från Rejmyre av vilken han lärde ett stort antal melodier. Han har spelat mycket på bröllop och baler, ofta tillsammans med en skogvaktare från Rejmyre vid namn E. G. Gustafsson. Dennes fader och farbroder - den senare bosatt på ett ställe som kallades 'Fyrkanten' i Björkviks socken - voro duktiga fiolister och farbrodern skall ha varit en synnerligen framstående polskspelare. Även i Floda fanns det, enligt Gustafsson, en beryktad polskspelare vid namn Anders Fanberg, född omkring år 1800, vilken haft hundratals polskor i sin repertoar.
Gustafsson är född 1866. Följande sju melodier, de flesta härstammande från Lindblom, ha upptecknats efter honom.
OA052 Polska upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA053 Vals efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA054 "Nymans vals" efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
Nyman var en spelman
OA055 "Kerstin på Lybeck", vals efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA056 Vals efter "Pillermollen", Per Larsson, [Per Persson Lundholm, Bilsbo, Västra Vingåker, född 1841] efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA057 Vals efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA058 Vals efter Carl August Lindblom, Rejmyre, upptecknad efter Albert Gustafsson, född 1866, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-21)
Evald Larsson, Västra Vingåker
Evald Larsson i Västra Vingåker började spela fiol vid femton års ålder och inhämtade de första grunderna av fadern, Johan Larsson i Perstorp, Högsjö, Västra Vingåkers socken, född 1856. Denne spelade mycket på bröllop och logdanser, varvid han åtföljdes av en broder, Per Larsson, vilken ävenledes var fiolkunnig.
Evald Larsson, som är född 1899, spelar en del av faderns melodier men har även låtar från Erik Åkerlind, en gammal spelman, som var född 1826 och bosatt i Nydal, Högsjö station, Västra Vingåkers socken. Åkerlind gick gemenligen under namnet Nydalsskräddaren och hans huvudyrke torde ha varit skräddarens, men han sades även ha varit skomakare, målare, snickare, smed och jägare. Följande fyra låtar ha upptecknats efter Evald Larsson.
OA059 Tvåriksdalerspolskan efter "Nydalsskräddaren", Erik Åkerlind, Nydal, Högsjö station, upptecknad efter Evald Larsson, född 1899, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA060 Polska efter "Nydalsskräddaren", Erik Åkerlind, Nydal, Högsjö station, upptecknad efter Evald Larsson, född 1899, Västra Vingåker (2013-01-21)
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 140
OA061 Vals efter "Nydalsskräddaren", Erik Åkerlind, Nydal, Högsjö station, upptecknad efter Evald Larsson, född 1899, Västra Vingåker (2013-01-21)
OA062 "Morbrors friarelåt", gånglåt från Regna, Östergötland, efter modern, upptecknad efter sonen Evald Larsson, född 1899, Västra Vingåker (2013-01-21)
Erik Arvid Johansson, Berga, Västra Vingåker
Erik Arvid Johansson i Berga, V. Vingåker, är född den 17 September 1882 i Floda. Han började spela fiol vid femton års ålder och hade till läromästare en skicklig fiolspelman Anders Petter Andersson i Himlinge, Floda socken, vilken jämte sin broder, häradsdomaren Richard Andersson, var mycket anlitad på bröllop och danser.
Arvid Johansson har spelat mycket tillsammans med en numera avliden spelman vid namn Amandus Sjöberg i Floda.
OA063 Polska efter Anders Petter Andersson, Himlinge, Floda socken, upptecknad efter Erik Arvid Johansson, Berga, Västra Vingåker, född 17/9 1882 i Floda (2013-01-21)
OA064 Polska efter farfadern, upptecknad efter sonsonen Erik Arvid Johansson, Berga, Västra Vingåker (2013-01-21)
Vistext:
Pelle i Berga han var så snäller,
han gick te flickorna när det var kväller
OA065 Polska efter Flodaspelmännen, upptecknad efter Erik Arvid Johansson, Berga, Västra Vingåker, född 17/9 1882 i Floda (2013-01-21)
OA066 Hambo av Erik Arvid Johansson, Berga, Västra Vingåker, född 17/9 1882 i Floda (2013-01-21)
Valentin Larsson, Bilstorp, Östra Vingåker
Valentin Larsson är född 1883. Av en skräddare lärde han stämma fiolen, och då han sedan kom tillsammans med Albert Gustafsson i Västra Vingåker tillägnade han sig en del av dennes melodier.
OA067 Vals efter Gustaf Pettersson, Östra Vingåker, upptecknad efter Valentin Larsson, född 1883, Bilstorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA068 Gånglåt eller marsch upptecknad efter Valentin Larsson, Bilstorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA069 Hambo upptecknad efter Valentin Larsson, född 1883, Bilstorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA070 Visa upptecknad efter Valentin Larsson, född 1883, Bilstorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
Vistext:
På grevens gods Lars Petter i trasor syntes gå,
de greveliga svinen han aktade uppå
I stallet fick han ligga, fast kölden small i knut,
de hästar hade täcken men han ej minsta klut
Hjalmar Dahlgren, Kestorp, Östra Vingåker
Hjalmar Dahlgren i Kestorp började spela fiol vid sexton års ålder för sin fader, August Dahlgren i Ö. Vingåker. Denne hade i sin ordning lärt spela av sin fader Erik Dahlgren, vilken skall ha varit en framstående spelman.
Hjalmar Dahlgren, som är har huvudsakligen sina melodier efter fadern.
OA071 Polska efter fadern, August Dahlgren, Östra Vingåker, upptecknad efter Hjalmar Dahlgren, född 1885, Kestorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA072 Polska upptecknad efter Hjalmar Dahlgren, född 1885, Kestorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
Vistext:
Gubben sitter på tunna, stämmer sin lilla fiol,
gubben å käringa på stunna de slå näven i bord.
Då fälle du Andersson å ja som spelar?
OA073 Vals upptecknad efter Hjalmar Dahlgren, född 1885, Kestorp, Östra Vingåker (2013-01-21)
Vistext meddelad av Valentin Larsson, född 1883, Bilstorp, Östra Vingåker:
Och Petrus har lovat att ta mig till fru,
och slipper jag då inte in,
tar jag fram stumpen min, trall....
OA074 Polska efter fadern, Gustaf Larsson, upptecknad efter Emil Larsson, född 1889, Skiren, Östra Vingåker (2013-01-21)
Emil Larsson, Skiren, Östra Vingåker
Emil Larsson är född 1889 och började spela fiol innan han konfirmerats. Han har lärt av fadern, Gustaf Larsson, och spelar mest tillsammans med Valentin Larsson.
OA075 Gånglåt upptecknad efter Emil Larsson, född 1889, Skiren, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA076 Vals efter Hjalmar i Farhult, upptecknad efter Emil Larsson, född 1889, Skiren, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA077 Vismelodi upptecknad efter Emil Larsson, född 1889, Skiren, Östra Vingåker (2013-01-21)
OA078 Vispolska upptecknad efter Emil Larsson, född 1889, Skiren, Östra Vingåker (2013-01-21)
Vistext:
En gumma har jag som är så snäll,
hon kan sin lilla gubbe sköta
För ut i farstun varenda kväll
i mörkret plägar hon mej möta
Men så en kväll, då jag var sne',
hon svor mig ve och förbanna
Men då så sa jag i sansad ton:
"Var snäll och sansa dej, Johanna"
Alfred Linde, Släntbacken, Östra Vingåker
Soldaten Alfred Linde är född 1881 i Smedstorp, Ö. Vingåkers socken och lärde spela fiol av en äldre, numera avliden broder vid namn Gustaf Pettersson. Sina melodier har Linde efter brodern samt från den omgivande traktens spelmän.
När Linde spelar griper han stråken nära mitten.
OA079 Trindpolska efter kusinen, soldat Takt, upptecknad efter soldaten Alfred Linde, Släntbacken, Östra Vingåker, född 1881 i Smedstorp, Östra Vingåkers socken (2013-01-21)
OA080 Polska efter "Djulöpojken", efter brodern Gustaf Pettersson, upptecknad efter soldaten Alfred Linde, Släntbacken, Östra Vingåker, född 1881 i Smedstorp, Östra Vingåkers socken (2013-01-21)
Jämför nr 69
OA081 Polska efter brodern Gustaf Pettersson, upptecknad efter soldaten Alfred Linde, Släntbacken, Östra Vingåker, född 1881 i Smedstorp, Östra Vingåkers socken (2013-01-21)
OA082 Vismelodi, "Skata satt på taket", upptecknad efter soldaten Alfred Linde, Släntbacken, Östra Vingåker, född 1881 i Smedstorp, Östra Vingåkers socken (2013-01-21)
Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda
Anders Gustaf Eriksson är född 20.6.1872 vid Sandvik i Floda socken. Av Albert Boström i Flöda fick han lära sig spela fiol, men någon bröllopsspelman i egentlig mening är han ej utan spelar mest för nöjes skull. En femton år äldre, numera avliden broder, Erik Johan Eriksson, kunde en mångfald visor och sångpolskor, och Erikssons repertoar utgöres huvudsakligen av dennes melodier.
OA083 Vispolska efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
En julekväll då kom där in en som sa: Go kväll!
men ack, ack, ack, när far och mor har fått somna
Jag köpte mig ett papperslås
och satte för min lilla hutta
Det blåste östan och nordan vind
och låset sönder och pitten in
När han fick in en, han vre omkring en,
sen fick han sitta där och jofsa
OA084 Polska efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Musa växer över hela buken,
aschole trint som en rova
OA085 Polska efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Jag seglat har kring jordens runda klot, etc.
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 945
OA086 Polska efter "Viss Johan", Sköldinge socken, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Hade jag mig en dalgubbepitt,
vad kunde mig bättre vara?
OA087 Visa efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
För ringeli ro, åt opp mitt korn,
som jag haver sått i min åker i år,
som skulle med fröjder uppstånda,
för ringeli ro
Så kom där en galt med förgyllande syne,
som åt opp den där soa, som var svedder i tryne,
för ringeli ro
OA088 Polska efter Anders Petter Andersson, Himlinge, Floda, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, nr 50 och 54, Julius Bagge, "75 polskor från Uppland och Södermanland", nr 51, Svenska låtar, Södermanland nr 141, och A. G. Rosenberg, "160 polskor, visor och danslekar", nr 104
OA089 Visa efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Ligger du, horefulla gnet,
så ska du få plikta de plåtarna tre
å det ska du få se
Å kutta ho skjuter skôtt på skôtt
å tasken han spelar på trumma
OA090 Gånglåt upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Jag sjunger om det första, det första i marschen,
när pitten börjar häva i fittelappaskarsen
Fula fäng, fiska not, svarta kuttamot,
så det dundra i farfars balltaskarot
OA091 Visa efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
En pojke träffade en flicka på lördagskvällen. Hon var "sjuk" och pojken skulle hjälpa henne att ta reda på var det onda satt. Han börjar vid tårna - vers 1 saknas:
2. Så tog han henne på knäna:
"Det ska göra så gott, det ska vara så bra,
det ska lindra plågorna dina"
Ack, sköna jungfrun grät
"Ack nej, ack nej, det säger jag dej,
det rätta stället finner du ej"
Atten ptotten, atten ptotten,
atten ptotten, atten ptottan tej
3. Så tog han henne på musa:
"Det ska göra så gott, det ska vara så bra,
det ska lindra plågorna dina"
Ack, sköna jungfrun grät
"Ack ja, ack ja, det säger jag dej,
det rätta stället finner du där"
Atten ptotten, atten ptotten,
atten ptotten, atten ptottan tej
OA092 Vals efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Det satt en käring vid vägen och spann,
bompa rura, bompa rurarura, bompa rurarura rej
"Har du sett någon friare fara här fram?"
bompa rura ...
OA093 Vismelodi efter brodern Erik Johan Eriksson, född 1857, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
OA094 Vismelodi efter brodern Karl August Eriksson, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
OA095 Vals upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 20/6 1872 vid Sandvik. Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Ja, nu så har det gått,
som folket har spått,
han tagit sig en annan,
mej har han försmått
OA096 Beväringsvisa upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
I freden ropar skrivaren så här:
"Det är väl ingen konst till att vara militär!"
Men tänk, när det gäller, kanonerna de smäller,
långt bättre vara hemma i sitt jordpäroland
OA097 Vals efter modern, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
OA098 Vals upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
OA099 Visa upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Det var en juleafton, sjung fadderalla sjung
En bonde skulle slakta katten, sjung ...
Eldgaffeln den blev kattens död, sjung ...
för han jamade efter bröd, sjung...
OA100 Vals upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
OA101 Vals efter Anders Petter Andersson, Himlinge, Floda, upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
OA102 "Käringen far på gästabud", skämtvisa upptecknad efter Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, Floda, född 1872 vid Sandvik, Floda socken (2013-01-21)
Vistext:
Kära min vän och kära min dräng,
slipa mina knivar
För jag är bjuden på gästabud,
jag kan ej hemma bliva
Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda
Sörmlands äldste spelman är f.n. Johan August Malmqvist i Hjulesta, Floda socken. Han är född den 30 Juni 1842 och lärde sig spela av en klockare Ekberg i Näshulta socken. Av denne, som själv ej spelade fiol, lärde Malmqvist notkonsten.
I Malmqvists repertoar ingår ett stort antal 1700-talspolskor av sextondelstypen, vilka dock äro förut kända och upptecknade. Många av hans melodier härstamma från Karl August Lindblom, den kände Östgötaspelmannen, vilken enligt flera äldre spelmäns utsago ofta vistades i Floda och angränsande socknar, och vilkens melodier ännu spelas där.
OA103 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
Jämför Svenska låtar, Dalarna, nr 976
OA104 Dalvalsen upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 284, nr 683 och nr 9
OA105 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA106 Gånglåt upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA107 Gånglåt upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA108 Gånglåt upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
Jämför Carl Maria von Weber, Overtyren till Friskytten
OA109 Polska från Vingåker upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA110 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA111 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
Jämför t.ex. Svenska låtar, Dalarna nr 888
OA112 Vals upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA113 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA114 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA115 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA116 Polska upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 1842 (2013-01-21)
OA117 Vals upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 30/6 1842 (2013-01-21)
OA118 Vals upptecknad efter Johan August Malmqvist, Hjulesta, Floda, född 30/6 1842 (2013-01-21)
Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda
Axelsson år född 1892. Vid tjugosex års ålder tog han till fiolen, efter att förut ha spelat munharpa och dragspel..Han är notkunnig och har själv upptecknat en del melodier. Sina flesta låtar har han efter Albert Boström i Floda, med vilken han ofta spelat tillsammans
Ett tiotal av Axelssons melodier ha publicerats i Svenska låtars Sörmlandsdel
OA119 Polska upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Jämför Bellman, Fredmans Epistlar nr 68
OA120 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Jämför nr 28
OA121 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 125 och Västmanland nr 132
OA122 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Jämför nr 20
OA123 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA124 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-21)
OA125 Blinda Kalles vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Karl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Vistext:
"Kära söta mor, får jag gifta mej?
Ja, du ska 'le' dä, så blir jag av med dej"
OA126 Vals efter gästgivaren "Spel Erker", Erik ...iksson, Bie, efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA127 Vals, "Kom lilla flicka valsa med mej", upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA128 Polska, "Hin håles polska", efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA129 Polska efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Vistext:
Jag vet en flicka fin; läser snällt latin,
men hon skiter uti spisen
Inte springer jag men sakta går jag
till den flicka med de tjocka låra
uti kammaren, i den varma säng,
till den lilla flickan går jag
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 885, Jämtland och Härjedalen nr 363, Värmland nr 176 och Närke nr 46, Teckningar och Toner (Dybecksvisan), Fredin, Gotlandstoner nr 276 m. fl
OA130 Polska efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA131 Anglais efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA132 Anglais efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA133 Polska efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Vistext:
Har ni sett till mi so, rulta kulta so,
rulta kulta kulta hem
Ja, jag så na i går måro,
tre svarta grisar, två gråa grisar,
grisar fem
OA134 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
OA135 Grimborgsvisan, ballad upptecknad efter Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda, född 1892 (2013-01-21)
Vistext:
Det satt två kämpar i nordanfjäll, etc.
Ivar Hultström, Flodafors, Floda
Sörmlands Spelmansförbunds nuvarande ordförande, Ivar Hultström i Flodafors. Floda församling, är född den 24 November 1890 i Halla socken. Vid tolv års ålder började han spela dragspel, men snart väcktes hans intresse för fiolen då han i tjugoårsåldern kom i förbindelse med en spelman i Halla, fiskaren Hjalmar Frick, och av denne lärde sig Hultström en del melodier. Fricks repertoar bestod huvudsakligen av s.k. nittiotalsmusik; polkor, mazurkor o.d. och det blev givetvis i första hand dessa Hultström lärde sig. Troligen hade Frick - vilken dog 1910, sjuttio år gammal - även några polskor i sin repertoar, men dessa och andra äldre melodier spelade han så sällan att Hultström ej kom i tillfälle att lära dem. Från andra spelmän med vilka Hultström kommit i beröring har han tillägnat sig ett avsevärt antal låtar och har dessutom själv komponerat dylika. Vid en komponisttävlan för spelmän som hölls i Vibyholm 1929, erhöll han, jämte Axelsson, förseta pris för goda låtar.
Hultström har varit Sörmlands Spelmansförbunds ordförande sedan 1930.
OA136 Vals efter fiskaren Hjalmar Frick, Halla, död 1910, upptecknad efter Ivar Hultström, Flodafors, Floda, född 1890, Halla (2013-01-xx)
OA137 Vals efter fiskaren Hjalmar Frick, Halla, död 1910, upptecknad efter Ivar Hultström, Flodafors, Floda, född 1890, Halla (2013-01-xx)
OA138 Vals efter fiskaren Hjalmar Frick, Halla, död 1910, upptecknad efter Ivar Hultström, Flodafors, Floda, född 1890, Halla (2013-01-xx)
OA139 Vals upptecknad efter Ivar Hultström, Flodafors, Floda, född 24/11 1890, Halla. Den andra reprisen är komponerad av denne (2013-01-xx)
Gustaf Johansson, Olstorp, Floda
Gustaf Johansson från Olstorp i Floda socken är född 1862 och bosatt i Katrineholm. Han har, jämte en äldre broder, Karl Johansson - 1852 och död 1918 - på egen hand lärt sig spela fiol, och har spelat mycket tillsammans med en nu avliden målare och fiolist vid namn August Gunberg, vilken under sina sista år var bosatt i Katrineholm. Tillsammans med brodern och Gunberg samt med Johan Andersson i Rankhyttan, Floda socken, och Karl Ersson i Hellvik. Floda, de båda sistnämnde ävenledes döda, har Johansson anlitats på bröllop och danser.
OA140 Brudmarsch upptecknad efter Gustaf Johansson, Katrineholm, från Olstorp, Floda, född 1862 (2013-01-xx)
OA141 Polska upptecknad efter Gustaf Johansson, Katrineholm, från Olstorp, Floda, född 1862 (2013-01-xx)
OA142 Polska upptecknad efter Gustaf Johansson, Katrineholm, från Olstorp, Floda, född 1862 (2013-01-xx)
Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta
Axel Andersson är son till en spelman i Runtuna socken vid namn Gustaf Vilhelm Andersson, även kallad Grindstugen efter det ställe, Grindstugan, han bebott. Även dennes fader, Anders Gustafsson i Snickarstugan, Halla, spelade fiol.
Axel Andersson, som är född 1909, spelar sin faders och farfaders låtar samt har själv komponerat några melodier.
OA143 Vals efter farfadern Anders Gustafsson, Snickarstugan, Halla, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909 (2013-01-xx)
OA144 Vals komponerad 1929 av Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, och upptecknad efter denne, född 1909 (2013-01-xx)
OA145 Vals komponerad 1932 av Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA146a Stenbockens vals efter farfadern Anders Gustafsson, Snickarstugan, Halla, upptecknad efter sonsonen Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909 (2013-01-xx)
OA146b Stenbockens vals efter farfadern Anders Gustafsson, Snickarstugan, Halla, upptecknad efter sonsonen Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909, noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA147 Hambopolska efter fadern "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Grindstugan, Runtuna, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909 (2013-01-xx)
OA148 Vals efter fadern "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Grindstugan, Runtuna, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909
OA149 Polska efter fadern "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Grindstugan, Runtuna, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909 (2013-01-xx)
OA150 Schottis efter fadern "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Grindstugan, Runtuna, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909
OA151 Polska, "Skomarepolskan", efter fadern "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Grindstugan, Runtuna, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Västergötland nr 64
OA152 Polska efter farfadern Anders Gustafsson, Snickarstugan, Halla, upptecknad efter Axel Andersson, Hagstugan, Blacksta, född 1909 (2013-01-xx)
Vistext:
Just nu så vakna Grindstugen upp
Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta
Leonard Eriksson, Bjudby i Blacksta socken, är född 1878 och började spela vid fjorton års ålder. Hans lärare i fiolspelet var Axel Björkman i Vadsbro, nu boende i Kisäng, Stigtomta socken. Denne var, medan han ännu bodde i Blacksta, ordinarie bröllopsspelman där. Han spelade gärna tillsammans med 'Johan i Östorp' och en nyckelharpspelare Rosén, vilken lärt sig spela harpa i Uppland.
OA153 Polska efter Johan i Östorp, upptecknad efter Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta, född 1878
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, nr 74
OA154 Polska komponerad av sadelmakare Axel Ekman, Skansnäs, Blacksta, upptecknad efter Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta, född 1878 (2013-01-xx)
OA155 Gånglåt efter Axel Björkman, Kisäng, Stigtomta, från Vadsbro, upptecknad efter Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta, född 1878 (2013-01-xx)
OA156 Polska efter Axel Björkman, Kisäng, Stigtomta, från Vadsbro, upptecknad efter Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta, född 1878 (2013-01-xx)
OA157 Polkett efter Axel Björkman, Kisäng, Stigtomta, från Vadsbro, upptecknad efter Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta, född 1878 (2013-01-xx)
OA158 Visa av Karl Hultman, Harlinge, Bettna, upptecknad efter Leonard Eriksson, Bjudby, Blacksta, född 1878 (2013-01-xx)
Vistext:
"1. Jag sjunga vill en visa, den handlar om en bondegård,
den handlar om en bonde som bodde vid Harlinge gård
För Otten, Otten, Otten är hans vanliga namn,
och Fanken kallas även han och Andersson ibland
2. Var morgon klockan fyra då vaknar Otten i sin säng,
börjar han å bulta och säger åt piga sträng:
"Gå bort och se om drängarna har vaknat än,
för annars ska' du väcka dem, för nu är klocka fem"
3. Och piga lyder order, hon knogar genast sig iväg
åstad att väcka drängarne och säga hur det är
Men då blir Otten lugn, han somnar om igen,
han kan ej skiljas från sin vän, Kar'lina heter den
4. Nu är Karlina vaken, han beder Otten stiga opp
Och han förstår nog saken, han tar ett djäkla skutt
Han kommer ut, han kliver i väg med stora steg,
se hur han härvlar upp på sned, det är hans gamla sed
5. Först går han in i stallet där som han genast träder in
och river sig i skallen och springer runt ikring
och ropar, skriker: "'Teoder; säg, är du här?
Nu ska du rykta hästen väl, ty jag ska bort, farväl"
6. Sen går han in i lagårn, där som han genast träder in
och river sig i skallen, men säger ingenting
säger han: "Gör oxarna i ordning, karl,
för Teodor ska ha ett par, och jag ska bort ett slag"
7. Sen går han in i salen, där tar han sig en riktig snaps,
där glömmer han bort kvalen, som han förut har haft
Sen drar han på sig sina stora fotklaver
och nedåt stallet sig beger att sela på, med mer
8. Nu är han uti vagnen, nu skall han till att resa bort,
nu sträcker han upp kampen, det går i fullt galopp
Och Grålle Iuffar mycket värre än en hund
och Otten sitter nöjd och lugn, som vore han en kung
9. Men vid hans vänstra sida där sitter trygg hans äkta hälft,
hon sitter där och bligar och tycker det är sällt
att sitta hos sin Otten som hon har som fanken kär
Han är en tröst för henne här i sorger och besvär
10. Till Bogsta sträckes färden att bliva borta några dar,
nu är det, ta maj jäven, i köket fullt kalas
Den gamla käringen bullar fram av alla slag,
ja, hon tar även fram en klar ur flaskan, som hon har
11. Men bäst hon går och fundrar så har vi Otten här igen,
det hörs hur han domderar, han dundrar och han svär
Han frågte efter "Kuskaliven" sin förstås,
men han ej synes till gunås och stallet det är låst
12. "Ja, jag ger fan i kampen", så säger Otten, när han går,
Karlina tar i armen, hon honom leda får
Ja, mig syns det att Otten nu är riktigt full,
i köket ramlar han omkull, slår sönder en kastrull"
Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro
Johan Harald Mossberg, bosatt i Viks Grindstuga, Vadsbro, är född 1875 i Sånga församling, Stockholms län. Då han var tjugosex år gammal fick han sin första fiol och av en snickare och fiolspelman från Lindesberg vid namn David Sjögren inhämtade han sina första lärospån. Några av sina melodier har Mossberg från en annan, i norra Sörmland beryktad spelman; Karl Gustaf Sjögren från Strängnäs. Några av dennes låtar ha upptecknats av K.P. Leffler och publicerats i Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria.
OA159 Polska från Aspö, upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA160 Polska efter Karl Gustaf Sjögren, Strängnäs, upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA161 Polska från Aspö, efter muraren Ström, Åker, upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA162 Vals upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA163 Vals upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA164 Vals från Uppland upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA165 Vals upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA166 Vals efter Karl Gustaf Sjögren, Strängnäs, upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
OA167 Polska upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
Vistext:
Å nu så har jag fått en liten gumma,
å nu så har jag fått en stilig gumma,
å vad det lider å vad det går
blir hon tjock som en tunna
Kippa kippa tjo, falle ralle ra, etc.
OA168 Vals komponerad av och upptecknad efter Johan Harald Mossberg, Viks Grindstuga, Vadsbro, född 1875 i Sånga, Stockholms län (2013-01-xx)
Karl Edvard Karlsson, Skogsborg, St. Malm
Karl Edvard Karlsson i Skogsberg, Stora Malms socken, började spela fiol redan som barn. När han var omkring tolv år gammal kom en kringvandrande spelman vid namn Höggren till Karlssons föräldrahem och av honom lärde sig Karlsson en del melodier. Höggren, som var från Ringarums socken i Östergötland, brukade under sina vandringar lära upp pojkar som hade lust att ägna sig åt musiken. För detta betingade han sig fritt uppehälle på de ställen eleverna bodde. Enligt Karlssons utsago skall han ha varit rätt skicklig på fiolen - bland annat spelade han med förkärlek den s.k. 'Liv Anders polska' av Esser - men hade inga förstämsmelodier i sin repertoar.
Karlsson har i sin ungdom brukat spela vid midsommarfesterna på Eriksberg. Han är född 1874.
Han dog ett år efter O.A:s besök 1937. Självmord.
OA169 Vals efter Höggren, Ringarum, Östergötland, upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
OA170 Polska efter Höggren, Ringarum, Östergötland, upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
OA171 Vals efter Höggren, Ringarum, Östergötland, upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
OA172 Majstångsmarsch upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
Jämför "Venus Minerva" av Bellmans, Fredmans sånger, nr 12, "Jämtlands brudmarsch", Svenska låtar, Jämtland och Härjedalen nr 21, Dalarna nr 962 och Västergötland nr 150
OA173 Marsch efter Höggren, Ringarum, Östergötland, upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
Jämför "Karelska gardesregementets honnörsmarsch", "Finska armens marsch", Viborgs 8:e skarpskyttebataljons marsch, Svenska låtar, Hälsingland och Gästrikland nr 77, Småland, Öland och Blekinge nr 96 och 261 samt K. P. Lefflers uppteckningar, nr 2 och 4 och Musikaliska Akademiens arkiv nr I.5955 och I.5994
OA174 Brudmarsch upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
OA175 Polska upptecknad efter Karl Edvard Karlsson, Skogsborg 1874-1937, Stora Malm (2013-01-xx)
Jämför sista reprisen med nr 4 och 27
OA176 Polska efter Höggren, Ringarum, Östergötland, upptecknad efter Karl Edvard Karlsson 1874-1937, Skogsborg, Stora Malm (2013-01-xx)
Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik
Ferdinand Gustafsson i Tegnebol, kallad 'Nyffen' efter stället han bebodde, började spela "så fort han kunde hålla i en fiol". Fadern, Gustaf Eriksson i Axtorp, Björkvik, född 1846, var spelman - han hade lärt av en morbroder och undervisade sonen på en fiol som Eriksson själv tillverkat.
Av äldre spelmän framhåller Gustafsson 'Pelle i Kornboda' - troligen identisk med den i Svenska låtars Sörmlandsdel omnämnde 'Kornbon' - samt Glabon, den äldre och yngre. Den äldre hette Spel Erker och var med i finska kriget 1808. Den yngre Glabon hette Fredrik Jonsson och dog på 1880-talet.
Gustafsson är född 1862.
OA177 Tegnebolåten, gånglåt upptecknad efter "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862 (2013-01-xx)
OA178 Hemmarsch, gånglåt efter Glabon, efter fadern Gustaf Eriksson, Axtorp, Björkvik, upptecknad efter sonen, "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 180
OA179a Marsch efter Pelle i Kornboda, upptecknad efter "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862 (2013-01-xx)
OA179b Marsch efter Pelle i Kornboda, upptecknad efter "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862, noterad för AEACiss-stämning (2013-01-xx)
OA180 Polska efter Glabon, upptecknad efter "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862 (2013-01-xx)
OA181 "Nyffens polska" efter fadern Gustaf Eriksson, Axtorp, Björkvik, upptecknad efter "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862 (2013-01-xx)
OA182 Vals efter Glabon, upptecknad efter "Nyffen", Ferdinand Gustafsson, Tegnebol, Björkvik, född 1862 (2013-01-xx)
Robert Nordström, Lerbo
Kyrko-och skolvaktmästaren Robert Nordström i Lerbo år född 1868 i Öster-Haninge och flyttade 1891 till Lerbo. I Öster-Haninge funnos tvenne spelmän, Anders Bergström i Grindsvreten - död omkring 1920, åttio år gammal - och en som kallades 'Sångaren' efter den gård, 'Fågelsången', han bebodde, och av dessa lärde sig Nordström spela fiol, sedan han först ägnat sig åt dragspelet. I Väster-Haninge bodde ävenledes tvenne spelmän; Edvard Vretman i Kängsta och Oskar Larsson i Sittersta.
Robert Nordström är sångare och medlem i en sångkör i Lerbo.
OA183 Vals från Österhaninge, efter modern, född 1826, bosatt i Österhaninge, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA184 Vals efter modern, född 1826, bosatt i Österhaninge, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA185 Anders Perssons mågpolska upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA186 Vispolska efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko-och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
Vistext:
"1. Om alla berg och backar vore ost och brö'
och alla sjöar vore brännvin,
och alla vackra flickor stodo i en ring
och jag finge gå och välja
2. Jag valde väl en, jag valde väl två,
men en skulle bli den rätta
Och en skulle bli min utvalda vän,
och en skulle få mitt hjärta
OA187 Steklåt, skänklåt från Österhaninge, efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA188 Marsch efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA189 Vals efter Edvard Vretman, Kängsta, Västerhaninge, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA190 Rovpolskan efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
Vistext:
Opp gubbar och dansa, käringen puttra och svor ...
Jämför t.ex. Fredin, "Gotlandstoner", nr 321, Julius Bagge, "73 polskor och högtidsstycken från Gottland", nr 9, "76 polskor från Östergötland", nr 51, och Svenska låtar, Dalarna nr 886, Småland nr 86, 127 och 199, m.fl.
OA191 Vals efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
Vistext:
"Kalle lessen, Kalle lessen, varför linkar du så?
Dä inte undligt, då inte undligt, jag har ont i en tå"
OA192 Vismelodi, "Om ungersven", efter modern, född 1826, bosatt i Österhaninge, upptecknad efter kyrko -och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA193 Marsch efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
OA194 Gökpolska efter Anders Bergström, Grindsvreten, Österhaninge, död omkring 1920, upptecknad efter kyrko- och skolvaktmästaren Robert Nordström, Lerbo, född 1868 i Österhaninge (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 188, Hälsingland och Gästrikland nr 707 och 712 m.fl. samt Julius Bagge, "75 polskor från Uppland och Södermanland", nr 2
Klas August Gustafsson, Kristineberg, Öja, Flen
Gustafsson har själv lärt sig spela fiol och har sina melodier efter trenne nu avlidna, bröder, Fredrik, Karl och Algot Gustafsson. I Stora Malm, där Gustafsson är född 1856, fanns i hans ungdom en gammal spelman, skräddaren Dahlgren, vilken ansågs som tämligen framstående och hade en stor repertoar av polskor.
Gustafsson har förr anlitats som bröllopsspelman.
OA195 Gånglåt upptecknad efter Klas August Gustafsson, Kristineberg, Öja, Flen, född 1856 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA196 Polska upptecknad efter Klas August Gustafsson, Kristineberg, Öja, Flen, född 1856 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA197 Vals upptecknad efter Klas August Gustafsson, Kristineberg, Öja, Flen, född 1856 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA198 Mazurka upptecknad efter Klas August Gustafsson, Kristineberg, Öja, Flen, född 1856 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA199 Polska upptecknad efter Klas August Gustafsson, Kristineberg, Öja, Flen, född 1856 i Stora Malm (2013-01-xx)
Oskar Fredrik Andersson, Hälleforsnäs, L. Mellösa
Oskar Fredrik Andersson är född 1871 vid Hälleforsnäs bruk. På nionde året, då en äldre broder, Karl Andersson, började spela för en klockare Hörgren, tog även Oskar till fiolen och i smyg tillägnade han sig en del av den undervisning som brodern erhöll. Med tiden blev han en eftertraktad bröllopsspelman och han säger sig ha spelat på flera hundra bröllop i kringliggande socknar. Mest spelade han tillsammans med Konrad Hellqvist, numera bosatt i Finspång - se Svenska låtar, Östergötland, h. I. - och Lars Erik Ersson från Hällefors, död sedan länge.
Andersson är notkunnig och har lärt konsten av en flöjtist, Herman Lundborg, vilken en tid var anställd vid Hälleforsnäs bruk.
OA200 Vals efter klockaren Hörgren från Norrköping, upptecknad efter Oskar Fredrik Andersson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1871 vid Hälleforsnäs bruk (2013-01-xx)
OA201 Vals efter Lars Erik Ersson, Hällefors, upptecknad efter Oskar Fredrik Andersson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1871 vid Hälleforsnäs bruk (2013-01-xx)
OA202 Polska efter Lars Erik Ersson, Hällefors, upptecknad efter Oskar Fredrik Andersson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1871 vid Hälleforsnäs bruk (2013-01-xx)
OA203 Polska upptecknad efter Oskar Fredrik Andersson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1871 vid Hälleforsnäs bruk (2013-01-xx)
Med andrastämma
Jämför Svenska låtar, Värmland nr 321
OA204 Vals upptecknad efter Oskar Fredrik Andersson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1871 vid Hälleforsnäs bruk (2013-01-xx)
Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa
Eriksson är född 1856 i Ärla och har sina låtar från denna trakt. Han började spela fiol i tjugoårsåldern, då han stiftade bekantskap med tvenne spelmän där, byggmästaren Per Lundstedt och snickaren vid Tummelsta gård, Per Persson, gemenligen kallad 'Per i gatan', död 1894. Från dem lärde han en del av sina melodier.
Omkring 1930 flyttade Eriksson till Hälleforsnäs där han sedan dess varit bosatt.
OA205 Polska upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla (2013-01-xx)
OA206 Vals upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla (2013-01-xx)
OA207 Vals upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla (2013-01-xx)
OA208 Brudmarsch efter byggmästaren Per Lundstedt, upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa (2013-01-xx)
OA209 Brudmarsch efter byggmästaren Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla (2013-01-xx)
OA210 Polska upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla, troligen komponerad av denne (2013-01-xx)
OA211 Vals, "Halvstopsvalsen", efter byggmästaren Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla (2013-01-xx)
OA212 Vals efter "Per i gatan", Per Persson, snickare vid Tummelsta gård, död 1894, upptecknad efter Karl Erik Eriksson, Hälleforsnäs, Lilla Mellösa, född 1856 i Ärla (2013-01-xx)
Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö
Karl Gustaf Andersson i Husby, Aspö socken, föddes 1883 i Turinge församling, Stockholms län. Då han var femton år började han spela fiol för Anders Jansson i Valla, Ytter-Selö. Denne, som var lantbrukare, kyrkvärd och skicklig fiolspelman, hade i sin ordning lärt av Karl Olsson från Tuna, Ytter-Selö, vilken jämte klockaren och organisten Björkström i Över-Selö - död för femtio år sedan och jämnårig med Karl Olsson - samt klockaren Lundin i Ytter-Selö anlitades i "halva Sörmland och Uppland" på bröllop och danser.
Andersson är notkunnig - han har lärt noterna av organisten och musikdirektören Lagerström i Toresund - och har en stor och omväxlande repertoar, huvudsakligen härstammande från Jansson och Björkström. Han har mest spelat tillsammans med Hilmer Edlund och Axel Eriksson i Ytter-Selö. Enligt Andersson spelade Jansson mest i korstonarter; c- och g-dur, varemot Björkström gärna rörde sig i b- tonarterna.
Några av Janssons melodier ha upptecknats år 1898 av K.P. Leffler och publicerats i Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria.
OA213 Polska efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA214 Polska efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA215 Marsch efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA216 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA217 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA218 Polska efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA219 Polska, "Kavelbrolåten", efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
En spelman skulle till dans för att spela. På vägen blev han upphunnen av en skjuts och bjöds att åka. Till tack gjorde han en polska som han spelade upp. Då han höll på med andra reprisen passerade man en bro. Av skakningen uppkom trioler i början av andra reprisen.
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar nr 36, se även nr 202 här
OA220 Polska efter Henrik Jansson, Länna, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA221 Polska efter Axel Eriksson, Ytterselaö, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA222 Polska efter byggmästare Vahlström i Mariefred, efter Axel Eriksson, Ytter-Selö, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, nr 59, första reprisen
OA223 Polska efter klockare Björkström, Överselaö död omkring 1885, spelad av Fredlund, Överselaö och upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA224 Polska efter Fredlund, Överselaö, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA225 Polska efter byggmästare Vahlström i Mariefred, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA226 Polska efter Bernhard Eriksson, Toresund, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA227 Polska efter Bernhard Eriksson, Toresund, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA228 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA229 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA230 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA231 Polska efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA232 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA233 Vals efter kyrkvärden Anders Jansson, Valla, Ytterselaö, död omkring 1934, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA234a Polska komponerad av och upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA234b Polska komponerad av och upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge, noterad för fiolstämningen AEAE (2013-01-xx)
OA235 Brudmarsch komponerad 1926 av Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA236 Julkalaset, vals komponerad 1931 av Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA237 Polska efter Karl Gustaf Sjögren, Strängnäs, upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Husby, Aspö, född 1883 i Turinge (2013-01-xx)
OA238 Kadrilj ur notbok tillhörig klockare Emanuel Björkström, Överselö, död omkring 1885, född 1811 (2013-01-xx)
OA239 Kadrilj ur notbok tillhörig klockare Emanuel Björkström, Överselö, död omkring 1885, född 1811 (2013-01-xx)
OA240 Anglais ur notbok tillhörig klockare Emanuel Björkström, Överselö, död omkring 1885, född 1811 (2013-01-xx)
OA241 Marsch ur notbok tillhörig klockare Emanuel Björkström, Överselö, död omkring 1885, född 1811 (2013-01-xx)
Linus Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs
Överskötaren vid Sundby sjukhus Linus Vitalis Karlsson är född den 6 juli 1865 i Kovesta kvarn, Hyltinge socken. Han började spela fiol vid tio års ålder och lärde sig så småningom genom självstudium att läsa noter. Sina musikaliska anlag torde han ha ärft från mödernesidan, ty morfadern, soldaten Johan Edvard Lindgren var fiolspelman. Då Karlsson var ett år gammal flyttade föräldrarna till Gryts socken där det fanns gott om spelmän, från vilka Karlsson torde ha rönt inflytande. De mest framstående av dessa voro, enligt Karlsson, skomakaren Magnus Rydberg, lantbrukaren Eriksson, färgare Vahlström i Gryt, vanligen kallad 'Färgaren'; inflyttad från Dunkers församling och död sedan länge, vidare byggnadssnickaren Björklund, en mycket anlitad spelman, Axel Höglund på Överby gård, Hyltinge, vilken stödde fiolen mot knät när han spelade, samt förre regementsmusikern Holtz i Björnlunda, vilken senare Karlsson betecknade som den främste av dem alla och den bäste fiolist han i sin ungdom hört. Holtz spelade "både gammalt och nytt".
OA242 Visa upptecknad efter Linus Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs, född /7 1865 i Hyltinge (2013-01-xx)
Vistext:
Den sextonde Juni, det var en uschli dag
då vi av sorgen träffas liksom av åskans slag;
Vår lilla kära Hanna från hemmet villas bort
i vilda ödemarken, och det så fort, så fort
OA243 Polska från norra Södermanland upptecknad efter Linus Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs, född /7 1865 i Hyltinge (2013-01-xx)
OA244 Marsch komponerad 1935 till dotterns bröllop av Linus Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs, född /7 1865 i Hyltinge, och upptecknad efter denne, (2013-01-xx)
OA245 Vismelodi, "Sjösavisan", upptecknad efter Linus Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs, född /7 1865 i Hyltinge (2013-01-xx)
Erik Vilhelm Fågelin, Strängnäs
Erik Vilhelm Fågelin, bosatt på ålderdomshemmet i Strängnäs, är född 1848 i Solö, Fogdö socken. Han har aldrig gått i skola men lärde sig läsa av farmodern. Vid elva års ålder började han spela fiol för fadern, lantbrukaren Jonas Fågelin i Solö, född 1818, vilken i sin ordning inhämtat sina kunskaper i fiolspelet av sin fader, Lars Jonsson i Hällby, Fogdö socken, som var född 1795.
Fågelin har i ungdomen spelat till dans. Han har en egendomlig fingersättning, i det han tar c- på alten, respektive f- på tenoren o.s.v. med första fingret.
Av äldre apelmän kände Fågelin endast till en klarinettist i Länna, vilkens namn han numera glömt bort.
OA246 Polska upptecknad efter Erik Vilhelm Fågelin, Strängnäs, född 1848 i Solö, Fogdö (2013-01-xx)
Jämför nr 42
OA247 Marsch efter en bonde i Toresund, upptecknad efter Erik Vilhelm Fågelin, Strängnäs, född 1848 i Solö, Fogdö (2013-01-xx)
Jämför nr 173
Oskar Haglund, Strängnäs
Oskar Haglund i Strängnäs tillhör en gammal spelmanssläkt. Både fadern, Fredrik Haglund i Vansö, född 1856 och död 1915, dennes tre bröder och en syster samt farfadern, Andreas Haglund, spelade fiol. Då Oskar var tio år gammal började han att spela, varvid fadern undervisade honom i de första grunderna.
Haglunds melodier äro karakteristiska för denna del av Sörmland. Polskorna tillhöra alla åttondelstypen och slängpolskan - av sextondelstyp - är här sällsynt. De flesta polskor Haglund spelar äro gemensamma för flera andra spelmän i trakten. Vid markering av takten trampar Haglund på andra taktdelen i polskan och valsen.
Haglund är född 1896 i Vansö. Vid tio års ålder flyttade han till Strängnäs där han har anställning som kommunalarbetare i stadens tjänst.
OA248 Polska efter fadern Fredrik Haglund 1856-1915, Vansö, upptecknad efter sonen Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA249 Polska efter fadern Fredrik Haglund 1856-1915, Vansö, upptecknad efter sonen Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA250 Polska efter fadern Fredrik Haglund 1856-1915, Vansö, upptecknad efter sonen Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar nr 51
OA251 Polska efter fadern Fredrik Haglund, Vansö, upptecknad efter sonen Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar nr 52, polska efter Fredrik Larsson, Vansö, och nr 282
OA252 Vals efter farbrodern Albert Haglund, upptecknad efter Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA253 Polska efter fadern Fredrik Haglund 1856-1915, Vansö, upptecknad efter sonen Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA254 Brudmarsch från Selaön upptecknad efter Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA255 Vals efter fadern Fredrik Haglund 1856-1915, Vansö, upptecknad efter sonen Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA256 Polska upptecknad efter Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA257 Polska upptecknad efter Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö (2013-01-xx)
OA258 Polska komponerad 1935 av Oskar Haglund, Strängnäs, född 1896 i Vansö, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
Algot Eriksson, Strängnäs
Skomakaren Algot Eriksson är född 1896 i Fogdö socken och bosatt i Strängnäs. Då han var aderton år gammal fick han lära sig de första grunderna i fiolspelet av en bryggeriförman Karlsson i Strängnäs. Sedermera, under en längre vistelse på ett sjukhus, kom Eriksson i förbindelse med ett par spelmän, Gustaf Mård från Säby, Aspö, och Erik Pettersson i Solö, Fogdö socken, vilka samtidigt som patienter vistades där. Under samvaron med dessa lärde sig Eriksson en del melodier.
Eriksson har en tid varit spelman för ett danslag i Strängnäs.
OA259 Visa efter farmodern, upptecknad efter skomakaren Algot Eriksson, Strängnäs, född 1896 i Fogdö socken (2013-01-xx)
Vistext:
Där gingo två flickor, planterade kål,
hm, hm, ha, ha
De talte så mycket om sitt giftermål,
ide ro, ide rallan rej
OA260 Vismelodi efter farmodern, upptecknad efter Algot Eriksson, Strängnäs, född 1896 i Fogdö socken (2013-01-xx)
OA261 Visa efter farmodern, upptecknad efter Algot Eriksson, Strängnäs, född 1896 i Fogdö socken (2013-01-xx)
Vistext:
Ack kära du min moder, den haver din fader förlorat,
uti fadderallanlej, uti hoppsan sej,
uti kort och i tärningaspel
OA262 Polska efter vagnmakare Pettersson, "Blomqvist Pelle", Strängnäs upptecknad efter Algot Eriksson, Strängnäs, född 1896 i Fogdö socken (2013-01-xx)
Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö
Arvid Lundqvist är fiskare till yrket och född 1877 i den gård han bebor. Fadern, Johan Alfred Lundqvist, född 1854, spelar fiol och av honom fick sonen handledning i fiolspelet redan under skoltiden. Några av Lundqvists melodier härstamma från en spelman i Öja vid namn Rosén.
Lundqvist spelar taktfast och med en markerad rytm.
OA263 Polska upptecknad efter Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877 (2013-01-xx)
OA264 Polska komponerad av Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA265 Polska efter Rosén, Öja, upptecknad efter Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877 (2013-01-xx)
Jämför Rosenberg, "160 polskor, visor och danslekar", nr 19
OA266 Gånglåt eller marsch efter Rosén, Öja, upptecknad efter Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877 (2013-01-xx)
OA267 Majstångsmarschen från Åsbyås, gånglåt upptecknad efter Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877 (2013-01-xx)
OA268 Polska eller mazurka upptecknad efter Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877 (2013-01-xx)
OA269 Polska upptecknad efter Arvid Lundqvist, Granlund, Helgarö, född 1877 (2013-01-xx)
Vistext:
Troheten som du bär i din kropp,
den livar hela kärleken opp
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, nr 68
Edvard Pettersson, Viggeby, Fogdö
Edvard Pettersson började som tioåring spela fiol, därtill påverkad av en äldre broder, Erik Pettersson, som även spelade. Han har givetvis även rönt inflytande av traktens äldre spelmän, Arvid Lundqvist i Helgarö och Frans Johnsson i Fogdö, vilka han ofta hört. Han har anlitats mycket på bröllop och gillen.
Pettersson är född 1896.
OA270 Polska upptecknad efter Edvard Pettersson, Viggeby, Fogdö, född 1896 (2013-01-xx)
Vistext:
Har jag kunnat trott att rovor va så rara,
sjung hopp falleri, fallerallan rej,
så ha' ja.' tagi' nåra hem te Sara,
sjung hopp etc.
OA271 Visa upptecknad efter Edvard Pettersson, Viggeby, Fogdö, född 1896 (2013-01-xx)
Vistext:
Var morgon jag sätter en alpros i hatten
och sjunger min visa och vallar min hjord
OA272 Polska upptecknad efter Edvard Pettersson, Viggeby, Fogdö, född 1896 (2013-01-xx)
OA273 Vals från Fogdö upptecknad efter Edvard Pettersson, Viggeby, Fogdö, född 1896 (2013-01-xx)
Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö
Frans Johan Johansson är född 1874 på Aspö men inflyttade i barndomen till Fogdö socken, där han nu arrenderar ett ställe, Mellösabacken, under Hesselbyholm. Han har gott musikaliskt påbrå både från fädernet och mödernet, i det både fadern, f.d. soldaten Johan Magnus Dahl, och morfadern, som hette Tunholm - båda från Fogdö - spelade fiol. Även modern var musikalisk och sjöng många gamla melodier, vilka hon lärt av sin fader.
Johansson, som började spela redan som barr, har sina flesta låtar från här nämnda personer samt från en gammal spelman från Granlund i Fogdö (Helgarö?), Per Eriksson, vanligen kallad "Granlunds Pelle".
OA274 Polska efter Pehr Ericsson, Granlund, Helgarö, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA275 Polska efter en klockare på Aspö, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
Jämför nr 246
OA276 Polska efter Sjögren, Strängnäs, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA277 Polska efter Pehr Ericsson, Granlund, Helgarö, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA278 Vals från Dalarna efter en skräddareregesäll från Norrland, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA279 Polska efter morfadern Tunholm, Fogdö, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA280 Polska efter modern, upptecknad efter sonen Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA281 Brudmarsch efter målaren Friberg, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
Jämför tredje reprisen med K. P. Lefflers uppteckningar, marscher nr 4 och 5, sista reprisen
OA282 Vals efter Pehr Ericsson, Granlund, Helgarö, född 1818 i Stenby, Fogdö socken, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA283 Polska efter trädgårdsmästare August Karlsson, Rosersberg, Uppland, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
OA284 Polska efter Pehr Ericsson, Granlund, Helgarö, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, nr 10
OA285 Polska efter Pehr Ericsson, Granlund, Helgarö, upptecknad efter Frans Johan Johansson, Mellösabacken, Fogdö, född 1874 på Aspö (2013-01-xx)
Sigurd Hjalmar Lönnkvist, Lönnsborg, Fogdö
Skomakaren Sigurd Hjalmar Lönnkvint har lärt spela av en äldre broder, Bernhard Lönnkvist, vilken i sin ordning lärt av den förut omnämnde soldaten Johan Magnus Dahl i Bärby, Fogdö socken. Han har spelat mycket på bröllop och danser, bland andra med Gotthard Pettersson från Verga, Fogdö, Arvid Lundqvist, m.fl.
OA286 Vals efter Johan Magnus Dahl, Bärby, Fogdö, upptecknad efter Sigurd Hjalmar Lönnkvist, Lönnsborg, Fogdö (2013-01-xx)
OA287 Polska efter Johan Magnus Dahl, Bärby, Fogdö, upptecknad efter Sigurd Hjalmar Lönnkvist, Lönnsborg, Fogdö (2013-01-xx)
OA288 Vals upptecknad efter Sigurd Hjalmar Lönnkvist, Lönnsborg, Fogdö (2013-01-xx)
Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad
Erik Alfred Gustafsson i Marielund är född 18/5 1870 på ett ställe, som hette Stavberg i Härads socken. Hans intresse för fiolen väcktes då han i tjugoårsåldern hörde ett par äldre spelmän i hemtrakten; Janne Eriksson i Härad - boende vid Hagberget, där han var bonde - och Gustaf Larsson i Barva, vilken på sistone flyttade till Kjula, där han dog, och Gustafsson lärde sig nu på egen hand en del av nämnda spelmäns melodier. I Barva fanns ännu en spelman - kanske den mest framstående av dem alla - nämligen organisten och folkskolläraren Daniel Öhlander, vars rykte som god fiolspelare var vida befäst och omvittnad av ett start antal av honom upplärda spelmän.
Gustafsson spelar mycket taktfast, tryggt och säkert, med ren och distinkt ton. Hans spelsätt är genuint gammaldags och den utpräglat fasta rytm, som kännetecknar utförandet vittnar om att han spelat mycket till dans. När han spelar stöder han fiolen mot ena knäet.
OA289 Polska efter Janne Eriksson, Härad, upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA290 Vals efter modern, upptecknad efter sonen Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA291 Polska efter en spelman i Vansö, upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA292 Polska efter Gustaf Larsson, Barva, upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA293 Polska efter Gustaf Larsson, Barva, upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA294 Vals efter Gustaf Larsson, Barva, upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA295 Polska upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA296 Polska från Hyltingeö upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA297 Polska upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA298 Vals efter Janne Eriksson, Härad, upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870
OA299 Polska upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
OA300 Neckens polska upptecknad efter Erik Alfred Gustafsson, Marielund, Härad, född 1870 (2013-01-xx)
Jämför K. P. Lefflers uppteckningar, sid. 35
Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna
Ferdinand Gustafsson är lantbrukare och bebor och brukar ett ställe, kallat Källstugan, i Länna socken. Han är född 4/4 1886 och lärde sig själv spela fiol medan han ännu gick i skolan. I släkten funnos inga spelmän - fadern var dock musikalisk och sjöng mycket - men Gustafsson kom snart i förbindelse med traktens spelmän av vilka han torde ha rönt inflytande och vars melodier han lärt sig. Bland de förnämsta av dessa nämner han Karl Jonsson i Rocklänna och Gustaf Eriksson i Brostugan, den senare elev av klockaren och skolläraren Ahlström i Dunker; en skicklig fiolspelman. Gustaf Eriksson var själv "utlärd klockare" och spelade både orgel och fiol, enligt Gustafsson. Hans noter skall ha bränts upp av änkan.
OA301 Polska efter vagnmakare Pettersson, Strängnäs, upptecknad efter Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886 (2013-01-xx)
OA302 Polska efter Gustaf Eriksson, Brostugan, upptecknad efter Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886 (2013-01-xx)
OA303 Polska efter Gustaf Eriksson, Brostugan, upptecknad efter Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886 (2013-01-xx)
OA304 Källstugans polska upptecknad efter Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886 (2013-01-xx)
Jämför Leffler: Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist. XI nr 66, och Svenska låtar, Närke nr 368
OA305 Polska upptecknad efter Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886 (2013-01-xx)
OA306 Polska från Länna upptecknad efter Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886 (2013-01-xx)
Jämför K. P. Leffler, "Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist.", häfte XI, nr 72
OA307 Marsch komponerad av Ferdinand Gustafsson, Källstugan, Länna, född 1886, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker
Sven Viktor Edvin Andersson i Täbylund, Åkers socken, är född 1888 i Södertälje. Vid sju års ålder började han spela dragspel, men övergick till fiolen då han var fjorton år. Någon undervisning i fiolspelet har han ej åtnjutit utan har själv bibringat sig de kunskaper han besitter. Både fadern och modern voro musikaliska och hade goda sångröster. År 1904 flyttade Andersson till Åker där han är anställd som svarvare vid Åkers styckebruk.
Andersson har spelat mycket på bröllop och danser i kringliggande socknar, först tillsammans med den förut omnämnde Gustaf Eriksson, gemenligen kallad "Brostugen", samt med Valfrid Eriksson från Åkers styckebruk, sedan tillsammans med en yngre broder, Karl Andersson, född 1895. Den senare är notkunnig och har som esskornettist varit medlem av en orkester, men spelar även fiol.
OA308 Polska från Dillnäs efter modern, upptecknad efter sonen Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
OA309 Vals från Dillnäs efter modern, upptecknad efter sonen Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
OA310 Vals efter Oskar Rundgren, upptecknad efter Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
OA311 Vals efter Larsson, upptecknad efter Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
OA312 Polska komponerad 1936 av Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA313 Långdansen, marsch från Länna, upptecknad efter Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
OA314 Vals från Länna efter Mälqvist, maskinist vid Granboda mejeri, upptecknad efter Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
OA315 Vals, "Tiggarflickan" efter soldat namn Verner, Åker, upptecknad efter Sven Viktor Edvin Andersson, Täbylund, Åker, född 1888 (2013-01-xx)
Vistext:
Usch, det är så kallt, så kallt, jag fryser,
knappast mina kläder skyler mig
Det är blott av frost och köld jag ryser,
ingen är det här som vill förbarma sig
Glad jag skulle bliva
om ni ville giva
stackars tiggarflickan endast en bit bröd
Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge
Snickaren Johan Albert Ahlgren i Taxinge är född 16/6 1870 på Härnö, Kärnbo socken. Han var aderton år då han började spela fiol och lärde då av en spelman vid namn August Engström i Kärnbo, vilken var jämnårig med Ahlgren och den ende spelmannen i socknen. I yngre dagar var Ahlgren mycket anlitad på gillen och danstillställningar och hans repertoar skall, enligt egen utsago, ha varit ganska omfattande, isynnerhet beträffande polskor.
OA316 Annas polska upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA317 Holmas polska upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA318 Vals efter August Engström, Kärnbo, upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA319 Polska efter modern, upptecknad efter sonen Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA320 Polska efter August Engström, Kärnbo, upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA321 Polska efter August Engström, Kärnbo, upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA322 Polska efter August Engström, Kärnbo, upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA323 Vals upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
OA324 Polska efter August Engström, Kärnbo, upptecknad efter Johan Albert Ahlgren, Kobergsgården, Taxinge, född 1870 (2013-01-xx)
Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge
Karl Vilhelm Lindblom i Sågbacken, Taxinge, är, liksom Ahlgren, från Kärnbo socken där han är född 10/12 1877. Han har ibland även spelat tillsammans med Ahlgren och har en del melodier gemensamma med denne. Men han har på egen hand lärt sig spela och började därmed på en av honom själv förfärdigad fiol då han var sexton år, Några av de melodier Lindblom spelar härstamma från en skomakare Lindqvist från Åker.
Lindblom har förut spelat mycket på bröllop, såväl i Kärnbo och Taxinge som i Turinge, Åker, Gorsinge m.fl. socknar.
OA325 Polska upptecknad efter Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge, född 1877 (2013-01-xx)
OA326 Polska efter Vickman, upptecknad efter Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge, född 1877 (2013-01-xx)
OA327 Vals efter skomakare Lindqvist, Åker, upptecknad efter Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge, född 1877 (2013-01-xx)
OA328 Vals upptecknad efter Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge, född 1877 (2013-01-xx)
OA329 Vals upptecknad efter Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge, född 1877 (2013-01-xx)
OA330 Polska efter Karl Karlsson, statdräng vid Gripsholms ladugård, upptecknad efter Karl Vilhelm Lindblom, Sågbacken, Taxinge, född 1877 (2013-01-xx)
Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby
Snickaremästaren Karl Lönnborg i Fridhem, Vallby, är från Ludgo och född 5/2 1859. När han var fjorton år, började han spela fiol och lärde en del melodier av den förut omtalade färgaren Vahlström i Gryt, vilken var en god spelman och därtill något notkunnig. Lönnborg började också spela efter noter, men upphörde snart därmed. Han har en stor repertoar, av vilken största delen förut är känd och upptecknad.
En son och en sonson spelar fiol.
OA331 Vals upptecknad efter Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby, född 1859 i Ludgo (2013-01-xx)
OA332 Polska upptecknad efter Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby, född 1859 i Ludgo (2013-01-xx)
OA333 Polska upptecknad efter Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby, född 1859 i Ludgo (2013-01-xx)
OA334 Polska upptecknad efter Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby, född 1859 i Ludgo (2013-01-xx)
OA335 Polska upptecknad efter Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby, född 1859 i Ludgo (2013-01-xx)
OA336 Vals upptecknad efter Karl Lönnborg, Fridhem, Vallby, född 1859 i Ludgo (2013-01-xx)
Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder
Karl Hjalmar Andersson är skåning till börden men född i Husby i Jäders socken 1876. Fadern, Jöns Andersson från Allerum i Skåne, spelade något fiol, och från honom torde sonen ha ärvt sina musikaliska anlag. Sin första fiol gjorde han av en brädlapp - han var då nio år - och då han var tolv, spelade han på sitt första bröllop. Hans läromästare i fiolspelet var Gustaf Larsson i Barva, död på Kjula ålderdomshem och elev av Daniel Öhlander.
En av de mera framstående bland de äldre spelmännen i Jäder var, enligt Hjalmar Andersson, dennes svärfader, Karl Andersson. Han var född i Husby socken och var i sin ungdom så anlitad som spelman, att han för sina sparade spelmanspengar kunde köpa sig ett torp. Han flyttade år 1886 till Backgården i Mora och kom då i förbindelse med Alfred Andersson i Bränne och Alfred Jonsson i Jäders by, med vilka han ofta spelade tillsamman.
Hjalmar Andersson har liksom svärfadern varit mycket efterfrågad som spelman och har bl.a. i trettio år utfört musiken vid midsommardansen i Mora.
OA337 Polska från Ängsön upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA338 Polska efter Vahlman, Stockholm, upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA339 Vals efter Vahlman, Stockholm, upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA340 Polska upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA341 Polska upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA342 Polska upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Dalsland nr 167
OA343 Polska efter Daniel Öhlander, Barva, upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA344 Polska efter Gustaf Larsson, upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA345 Vals efter Vahlman, Stockholm, upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
OA346 Polska efter Alfred Jonsson, Jäders by,, upptecknad efter Karl Hjalmar Andersson, Backgården, Mora, Jäder, född 1876 (2013-01-xx)
Frans Oskar Pettersson [Skäcklinge-Frans], Skäcklinge, Torshälla
Frans Oskar Pettersson i Skäcklinge. Torshälla socken, - lantbrukare till yrket - är född 1882 i Gillberga. Farfadern, Per Ersson, och en farbroder, Karl Pettersson i Munktorp, spelade fiol, och av den senare lärde Frans Pettersson sina första melodier.
En son till Pettersson vid namn Folke, född 1912, är även fiolkunnig och båda ha spelat på bröllop och danser - "emellan Strängnäs, Kungsör och Öja" - säger Pettersson.
OA347 Polska efter farbrodern Karl Pettersson, född 1850 i Munktorp, Västmanland, upptecknad efter "Skäcklinge-Frans", Frans Oskar Pettersson, Skäcklinge, Torshälla, född 1852 i Gillberga (2013-01-xx)
OA348 Hambopolska komponerad till Julitastämman av "Skäcklinge-Frans", Frans Oskar Pettersson, Skäcklinge, Torshälla, född 1852 i Gillberga., och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA349 Polska från Torshälla upptecknad efter "Skäcklinge-Frans", Frans Oskar Pettersson, Skäcklinge, Torshälla, född 1852 i Gillberga (2013-01-xx)
OA350 Polska komponerad 1926 av "Skäcklinge-Frans", Frans Oskar Pettersson, Skäcklinge, Torshälla, född 1852 i Gillberga. och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla
Lantbrukaren och fjärdingsmannen Karl David Karlsson i Folkesta har lärt spela fiol av en år 1936 avliden, över nittio år gammal skomakare, Olof Olsson från Strömstugan i Råby-Rekarne.
Hela familjen Karlsson är musikalisk, och tre av sönerna spela fiol. En av dem är därjämte fiolbyggare. Då en av sönerna sekunderade fadern, stämde han ner sin fiol på följande sätt: (Ess-Bess-F-C). När Karlsson spelade i d-dur, hade alltså sonen f-dur; en originell och betagande klangkombination. Karlsson har sina flesta melodier från Olof Olsson. Han är född 1882 i Råby-Rekarne.
OBS Karl David Karlsson bor i Råby Rekarne (Eskilstuna) men poststationen Folkesta ligger i Torshälla.
OA351 Vals efter Johan Flodin, Torpa, Västmanland, född på 1830-talet, och upptecknad efter Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla, född 1882 (2013-01-xx)
OA352 Vals från Gillberga, "Gillbergavalsen", upptecknad efter Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla, född 1882 (2013-01-xx)
OA353 Polska upptecknad efter Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla, född 1882 (2013-01-xx)
OA354 Polska upptecknad efter Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla, född 1882 (2013-01-xx)
OA355 Polska upptecknad efter Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla, född 1882 (2013-01-xx)
OA356 Polska upptecknad efter Karl David Karlsson, Folkesta, Torshälla, född 1882 (2013-01-xx)
Jämför Norralapolskan, Svenska låtar, Dalarna nr 67, Hälsingland och GästriklandI nr 195 och 705
Gunnar Olsson, Eskilstuna
Gunnar Olsson är född 23/11 1902 i Eskilstuna och började spela fiol vid tolv års ålder. Han är notkunnig och har själv komponerat en del melodier. Några av hans låtar härstammat från fadern, Erik Alfred Olsson - född 1674 och bosatt i Eskilstuna - vilken spelar fiol och i sin ordning lärt dem av Karl Andersson i Löten, Ärla socken, gemenligen kallad 'Löt Kalle', samt byggmästaren Per Lundstedt i Ärla. Denne, som var född 1826 och dog omkring 1897, spelade ofta tillsammans med "Per i Gatan" (båda förut omnämnda hos Karl Erik Eriksson i Hälleforsnäs).
Av äldre danser som sedan gammalt brukats i Ärla socken nämner Olsson "Björndansen" och "Schultsa". Enligt den beskrivning han lämnat utföres björndansen på följande sätt:
"Under vilopaus i den vanliga dansen brukade förr tvenne starka karlar utföra den s.k. björndansen, som tillgick så, att de lade sig framstup på golvet, på händer och fötter, med huvudena mot varandra och kroppen rak spänd, samt i takt efter musiken på samma gång lyfte sig från golvet och varje gång flyttade fötterna åt sidan, så att dansen gick i cirkel. Inga andra än riktigt starka personer kunde utföra stycket, men kunde somliga efter trägen övning samtidigt som de lyfte sig från golvet slå ihop handflatorna utan att falla på näsan. Både händer och fötter måste på samma gång lyftas så att vare sig handflatorna eller tåspetsarna under ett ögonblick vidrörde golvet. Texten till första strofen lyder:
"Bromsa byggde getingabo,
surr, surr, surr, surr."
"Schultsa" dansades allmänt i Gillberga för omkring hundra år sedan. Den infördes till Ärla för femtio år sedan av en kvinna som då inflyttade från Gillberga, och den beskrevs på följande sätt:
"Tvenne dansande fatta varandras händer i kors och med utsträckta armar dra de dem varannan gång åt sig och samtidigt dansa i takt med en härför lämplig valsmelodi".
OA357 Gånglåt efter Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
OA358 Gånglåt efter Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
OA359 Farfars klocka, polska av Alfred Eriksson, Gölstorp, Ärla, upptecknad efter Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
OA360 Polska komponerad 1928 av Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA361 "Spelmansvalsen", vals komponerad 1930 av Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA362 "Dagsmejan", gånglåt komponerad 1927 av Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA363 Vals från Kjula, upptecknad efter Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
Efterföljande sex melodier ha upptecknats av Gunnar Olsson efter fadern, Erik Alfred Olsson
OA364 Vals från Ärla, upptecknad efter fadern Erik Alfred Olsson, Eskilstuna, av sonen Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
Jämför nr 212
OA365 Halvstopvalsen efter Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter fadern Erik Alfred Olsson, Eskilstuna, av sonen Gunnar Olsson, Eskilstuna (2013-01-xx)
Jämför nr 211
OA366 Vals från Ärla efter Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter fadern Erik Alfred Olsson, Eskilstuna, av sonen Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
OA367 Vals från Ärla, efter Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter fadern Erik Alfred Olsson, Eskilstuna, av sonen Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
OA368 Vals från Ärla, efter Per Lundstedt, Ärla, upptecknad efter fadern Erik Alfred Olsson, Eskilstuna, av sonen Gunnar Olsson, Eskilstuna (2013-01-xx)
OA369 Vals från Ärla, upptecknad efter fadern Erik Alfred Olsson, Eskilstuna, av Gunnar Olsson, Eskilstuna, född 1902 (2013-01-xx)
Karl Hugo Steen, Eskilstuna
Karl Hugo Steen har spelat tillsammans med Gunnar Olsson på tävlingar och stämmor sedan 1925, och båda representerade sitt landskap på riksspelmansstämman i Stockholm 1927.
Steen är född 1898 i Sura socken, Västmanland, men flyttade till Sörmland vid nio års ålder. Han är notkunnig och har dels genom självstudier, som han började med vid fjorton års ålder, och dels genom att taga lektioner, bibringat sig den färdighet på fiolen, som han besitter.
Även fadern, Carl Fredrik Steen, född 1875, spelar fiol.
OA370 Vals efter Oskar Larsson upptecknad efter Karl Hugo Steen, Eskilstuna, född 1898 (2013-01-xx)
Hugo Valfrid Pettersson [Hugo-Pelle], Eskilstuna
Hugo Valfrid Pettersson i Eskilstuna var trettiosex är gammal, då han började spela fiol. Han hörde då en känd östgötaspelman, Josef Alm från Östergötland, varvid intresset för folkmusiken vaknade. Sedan dess har han komponerat ett flertal melodier i gammal stil.
Pettersson är född 20/3 1892 i Eskilstuna. Fadern, Karl Erik Pettersson - född 1846 och död 1902 - var en duktig spelman och var mycket anlitad som sådan.
OA371 Polska efter modern, född i Julita 1855, upptecknad efter "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892 (2013-01-xx)
Vistext:
Anders Perssons stuga står i ljusan låga,
Anders Perssons stuga brinner opp sa'n
Anders Persson kuta och sprang,
Anders Perssons stuga luta och brann
Anders Perssons stuga står i ljusan låga,
Anders Perssons stuga brinner opp sa'n
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 770 och 887
OA372 Polska efter fadern Karl Erik Pettersson 1846-1902, upptecknad efter sonen "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892 (2013-01-xx)
OA373 Vals efter fadern Karl Erik Pettersson 1846-1902, upptecknad efter sonen "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892 (2013-01-xx)
OA374 Slipstenspolskan komponerad 1928 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA375 Gamla Klämmen, vals komponerad av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA376 Vädersnurran, vals komponerad 1934 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA377 Rallareliv, gånglåt komponerad 1932 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA378 Vals komponerad 1921 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
OA379 Klockpolska komponerad 1926 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och upptecknad efter denne (2013-01-xx)
Efterföljande fem melodier äro avskrifter ur Pettersson tillhöriga noter:
OA380 Hälsingetakter, vals komponerad 1930 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och nedtecknad av denne (2013-01-xx)
OA381 På bjudningsdans, vals komponerad 1933 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och nedtecknad av denne (2013-01-xx)
OA382 Herrskapsmarschen, gånglåt komponerad 1933 av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892, och nedtecknad av denne (2013-01-xx)
OA383 Vals efter Albert Boström, Floda, upptecknad av "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892 (2013-01-xx)
OA384 Vals efter fadern Karl Erik Pettersson 1846-1902, upptecknad av sonen "Hugo-Pelle", Hugo Valfrid Pettersson, Eskilstuna, född 1892 (2013-01-xx)
Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna
Skräddaren Erik Johannes Hellmark är född 17/2 1882 i Stockholm men kom till Jäder som barn, och här lärde han sig de första grunderna i fiolspelet. Av äldre spelmän där samt av 'Blinda Johan' i Kjula tillägnade han sig en del melodier, men de flesta har han efter morfadern, Hellmark, vilken ej spelade något instrument utan sjöng sina låtar.
Hellmark har spelat på tvåhundraåtta bröllop - de flesta i norra delen av landskapet - samt i tjugotvå år vid midsommarfesten i Mora tillsammans med Karl Hjalmar Andersson.
OA385 Polska komponerad av en nämndeman i Kinglöt, Jäder, upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA386 Vals komponerad av bonden "Edeby Erik", upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
Jämför nr 55
OA387 Gånglåt komponerad av bonden "Edeby Erik", upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA388 Polska komponerad av bonden "Edeby Erik", upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA389 Polska från Jäder, upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA390 Polska upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA391 Polska komponerad av kyrkvärden Jonsson, Jäder, vilken levde i slutet av 1700- eller början av 1800-talet, och upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA392 Polska upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA393 Polska från Kjulatrakten upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA394 Gökpolska upptecknad efter Erik Johannes Hellmark, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna
Johan Fredrik Hjertzell är född i Mo socken i Dalsland år 1865 men flyttade med sina föräldrar till Sörmland då han var ett år gammal. Fadern, vilken hade samma namn, var född i Lida i Åkers socken. Han spelade fiol och av honom lärde sonen spela redan som barn.
OA395 Polska eller mazurka efter fiskaren Vallin, Ostra, Sundby, upptecknad efter Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna, född i Mo, Dalsland, 1865 (2013-01-xx)
OA396 Vals efter fadern, upptecknad efter sonen Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA397 Polska från Dalsland efter fadern, upptecknad efter sonen Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Dalarna, nr 480
OA398 Polska efter fadern, upptecknad efter sonen Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA399 Polska efter fadern, upptecknad efter sonen Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
OA400 Polska efter fiskaren Vallin, Ostra, Sundby, upptecknad efter Johan Fredrik Hjertzell, Eskilstuna, född 1882 i Stockholm (2013-01-xx)
Vistext:
Vill ni gå hem så får ni,
vill ni vara kvar så får ni
Å vill ni vara kvar än i åtta dar,
så nog har jag väl en polska kvar
Jämför vispolskan med text:
Tre tusen män från Dalorten sprang
med spiksiagna skor och klubbor i hand,
till att försvara landom
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 1042 och 1466, Södermanland nr 21 och Uppland nr 179
Nils Bergholm, Eskilstuna
Nils Bergholm i Eskilstuna började spela fiol vid aderton års ålder och har genom självstudier lagt grunden till sin kunnighet i fiolkonsten. Han är notkunnig och har tydligen ärft sina musikaliska anlag från mödernet, ty både morfadern och en morbroder, båda med namnet Åkerström, spelade fiol.
Bergholm, som är född 1899 i Västerås. har själv komponerat låtar i gammal stil. En broder, Knut Bergholm, spelar ävenledes fiol.
OA401 Polska efter Oskar Larsson upptecknad efter Nils Bergholm, Eskilstuna, född 1899 (2013-01-xx)
OA402 Vals komponerad 1929 av och upptecknad efter Nils Bergholm, Eskilstuna, född 1899 (2013-01-xx)
Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne
Thorsell år född 1881 i Gillberga. I släkten funnos många spelmän. Morfadern, Anders Flodqvist ifrån Floda socken, född 1818 och död omkring 1890. var känd som en skicklig spelman, och en av dennes söner, Gustaf Flodqvist i Husby-Rekarne, vilken är morbroder till Thorsell, är även fiolkunnig. I yngre dagar spelade Thorsell samman med en broder, Frans Thorsell, och båda anlitades som bröllopsspelmän. Den av bröderna som sekunderade använde sig därvid av samma fiolstämning som omnämnts i samband med David Karlsson i Folkesta.
Några av Thorsells melodier äro komponerade av honom själv.
Av spelmän i den närliggande trakten kan nämnas Karl Eriksson i Eriksborg, Hällberga, vilken är född 1892, samt dennes fader, Gustaf Eriksson i Västerland, Hällberga, född 1864. Dennes fader, Erik Vilhelm Eriksson i Ostra, född 1836 och död 1914, spelade fiol, och hans rykte som skicklig bröllopsspelman var under 1850-60-talen, då han var mest uppmärksammad, vida befäst. Han hade lärt spela av sin fader, vilken gemenligen gick under namnet 'Skirgubben'.
OA403 Polska efter "Tusen Anders" från Flen, upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA404 Vals komponerad 1936 av Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA405 Kerstin på Lybeck, vals upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881, som även komponerat 2:a reprisen (2013-01-xx)
Jämför nr 55 och 365
OA406 Midsommarvalsen komponerad 1928 av Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA407 Gånglåt komponerad av och upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA408 Vals komponerad 1932 av Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA409 Polska möjligen från Jämtland, upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Dalarna, nr 722
OA410 Polska från Öja upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA411 Polska komponerad 1932 av och upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
OA412 Polska efter "Hultbergsgubben", Husby-Rekarne, upptecknad efter Johan Henrik Thorsell, Torsvik, Skogstorp, Husby-Rekarne, född 1881 (2013-01-xx)
Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker
Klarinettisten och fiolspelmannen Albert Gustafsson i Ekeby, Dunker, är född 1884 i Ekeby. Redan som barn började han spela på en av fadern tillverkad fiol och med honom som läromästare. Fadern, vars namn var Johan Erik Gustafsson, spelade nämligen både fiol och klarinett - han var född 1849 och dog 1924 - och hade lärt spela av klockaren Langborg i Dunker. Albert Gustafsson har spelat tillsammans med en mjölnare Axel Enqvist i Mellbykvarn - död omkring 1920, nittio år gammal - vilken var en duktig klarinettist och vilken i sin ordning lärt sin konst av en bonde och spelman från Sörlännakrogen i Länna.
Både Gustafsson och fadern ha varit anlitade bröllopsspelmän.
OA413 Vals efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 32, sista reprisen och Skåne nr 219, andra reprisen
OA414 Polska efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter sonen Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
OA415 Polska efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter sonen Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
OA416 Brudmarsch efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter sonen Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
OA417 Kadrilj efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter sonen Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
OA418 Vals efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter sonen Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Östergötland nr 45 och Västmanland nr 68
OA419 Polska komponerad av fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, och upptecknad efter Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
OA420 Marsch efter fadern Johan Erik Gustafsson 1849-1924, upptecknad efter Albert Gustafsson, Ekeby, Dunker, född 1884 (2013-01-xx)
August Leander Hagberg, Skebokvarn, Helgesta
August Leander Hagberg är bosatt på Skansen i Skebokvarn, Helgesta socken. Han är född 2/5 1856 i Hagen - ett torp under Rockelsta - och började spela fiol då han var tolv år gammal. En farbroder, Anders Ersson vid Helgesta gård, spelade fiol och lärde Hagberg stämma fiolen samt de första grunderna. Sedan utbildade sig Hagberg på egen hand och då det ej fanns någon annan spelman i trakten under många år blev han mycket engagerad till bröllop och allehanda danstillställningar. Några av Hagbergs melodier äro gjorda av honom själv.
OA421 Polska upptecknad efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856 (2013-01-xx)
OA422 Vals efter bonden Karlsson, Frändsta, upptecknad efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856 (2013-01-xx)
OA423a Tyska polskan eller Stenbockspolskan, upptecknad efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856 (2013-01-xx)
OA423b Tyska polskan eller Stenbockspolskan, upptecknad efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856, och noterad för fiolstämningen AEAE (2013-01-xx)
OA424 Vals komponerad av August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856 (2013-01-xx)
Valsen spelades med fiolstämningen AEAE
OA425 Polska från Hyltinge upptecknad efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856 (2013-01-xx)
Jämför t.ex. Svenska låtar, Södermanland nr 15, Västergötland nr 48 och 192 samt Dalsland nr 259
OA426 Polska upptecknad efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856 (2013-01-xx)
Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge
Adolf Fritiof Hillman har lärt många av sina melodier av Hagberg i Skebokvarn och har förr ofta spelat tillsammans med honom. Han är född 1871 i Helgesta och var nitton år då han första gång spelade tilI dans. Modern hade sångröst och sjöng gärna gamla melodier vilka sonen lätt tillägnade sig. Utom med Hagberg brukade Hillman spela på bröllop och danser tillsammans med Karl Eriksson i Hyltinge, en för trettio år sedan avliden fiolspelman. Numera har Hillman dock upphört att spela till dans och han odlar fiolspelet endast för sitt nöjes skull. Men de musikaliska traditionerna uppbäres och fortsättes av hans söner, vilka utbildat sig till duktiga musiker. De spela dock huvudsakligen modern musik.
OA427 Polska komponerad i början av 1890-talet av Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge (2013-01-xx)
OA428 Polska efter modern, upptecknad efter sonen Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge (2013-01-xx)
OA429 Polska efter August Leander Hagberg, Skansen, Skebokvarn, Helgesta, född 1856, upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA430 Polska efter stalldrängen "Ernst i byn", Ernst Karlsson, Helgesta, upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA431 Vals efter stalldrängen "Ernst i byn", Ernst Karlsson, Helgesta, upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA432 Polska upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA433 Polska upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA434 Polska komponerad av Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA435 Polska upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA436 Polska efter modern, upptecknad efter sonen Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA437 Polska efter Karl Erik Pettersson, Kroksetter, upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
OA438 Polska upptecknad efter Adolf Fritiof Hillman, Sparreholm, Hyltinge, född 1856 (2013-01-xx)
Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta
Skogvaktaren på Rockelsta, Oskar Sjöberg, är från Tomta i Björnlunda socken, där han föddes 1870. Då han var elva år började han spela. dragspel men köpte sig snart en fiol på vilken han förkovrade sig hastigt. Han kom i förbindelse med en spelman i Björnlunda vid namn Gustaf Landin av vilken han lärde mycket. Därjämte kunde Sjöberg ej undgå att röna inflytande av den förut omtalade August Gustafsson Holtz i Björnlunda, f.d. regementsmusiker och den namnkunnigaste bland spelmännen i orten. Holtz, som spelade tillsammans med Axel Enström och Lagerbäck i Gnesta, skall, enligt Sjöberg, ha infört de nya valserna (av wienervalstyp) sådana som 'Myrtenkronan', 'Livet en dröm' etc. till dessa trakter.
Sjöberg har ett genuint och gammaldags spelsätt och han utför sina melodier mycket rent och taktfast samt i ett anmärkningsvärt raskt tempo. Sina flesta låtar har han efter Landin.
OA439 Vals efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
OA440 Polska upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
Vistext:
Anders Perssons stuga står i ljusan låga etc.
OA441 Polska efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
Vistext:
Här dansar jag med stora Kersti etc.
OA442 Vals efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
OA443a Stenbockens vals efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
OA443b Stenbockens vals efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA444 Polska efter Gustaf Landin, Björnlunda, och August Gustafsson Holtz, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
OA445 Brudmarsch efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
Jämför nr 459
OA446 Vals efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
OA447 Polska efter Gustaf Landin, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
OA448 Vals efter August Gustafsson Holtz, Björnlunda, upptecknad efter Oskar Sjöberg, Rockelsta, Helgesta, född 1870 i Tomta, Björnlunda (2013-01-xx)
Evald Andersson, Åsta, Björnlunda
Evald Andersson i Åsta, Björnlunda socken, är född 3/10 1869 därstädes. Han började med fiolen på egen hand då han var tolv år och sina första låtar inövade han i smyg för att sedan kunna framföra dem i färdigt skick för fadern. Denne var fiolspelman - han hette Anders Gustaf Olsson, var född 1836 och dog 1882 - och hade lärt sig spela då han i ungdomen tjänade som dräng hos en bonde och spelman, Lars Larsson i Viby, Björnlunda, vilken jämte Karl Johan Andersson var så gott som obligatorisk bröllopsspelman i orten. Även Evald Andersson har i sin ungdom - tillsammans med en broder vid namn Hjalmar Veiner i Älvsjö - ofta spelat till dans.
Ett flertal av Anderssons melodier äro gjorda av honom.
OA449 Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA450 Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA451 Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA452 Schottis upptecknad efter Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA453a Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA453b Vals komponerad 1936 av och upptecknad efter Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA454a Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA454b Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA455a Polska komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA455b Polska komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA456a Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA456b Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA457a Gånglåt komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Vid femton års ålder en livad fyr jag var,
jag räckte knappt till skägget på min gamla far
OA457b Gånglåt komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA458 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, upptecknad efter sonen Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Var har du vari i natt,
var har du vari i natt?
Dä angår dej inte var jag har vari i natt
OA459 Ridmarsch efter fadern Anders Gustaf Olsson, upptecknad efter sonen Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför nr 445
OA460 Ridmarsch efter fadern Anders Gustaf Olsson, upptecknad efter sonen Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför nr 107
OA461a Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA461b Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA462a Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869 (2013-01-xx)
OA462b Vals komponerad 1936 av Evald Andersson, Åsta, Björnlunda, född 1869, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda
Arrendatorn vid Jakobsberg, Albert Hjalmar Asp i Karlsta, Björnlunda, är från Ludgo socken där han är född 19/4 1887. Av sin moder, som var mycket musikalisk, lärde han sina första melodier, dem hon sjöng för honom, och då han var tolv år började han med fiolen. Fyra av hans morbröder; Ludvig, August, Johan och Albert Björklund, spelade fiol och av dem samt av ännu en spelman, Rudolf Hildebrand i Ludgo, torde Asp ha rönt musikaliskt inflytande. Hildebrand, som dog på 1890-talet, spelade mest nyare musik - d.v.s. den musik som användes under 1880-90-talen - och 'Myrtenkronan' och ' Sofiavalsen' voro hans favoritstycken.
OA463 Polska efter Rudolf Hildebrand, Ludgo, upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo (2013-01-xx)
Jämför Julius Bagge, "76 Polskor från Östergötland nr 38", och "Teckningar och Toner", (Munkberg, polskor nr 1)
OA464 Vals efter Viktor Nilsson, upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo (2013-01-xx)
OA465a Vals efter skomakare Nyberg, Ripsa, upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo (2013-01-xx)
OA465b Vals efter skomakare Nyberg, Ripsa, upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-xx)
OA466 Vals efter Rudolf Hildebrand, Ludgo, upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo (2013-01-xx)
OA467 Vals upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo (2013-01-xx)
OA468 Vals upptecknad efter Albert Hjalmar Asp, Karlsta, Björnlunda, född 1887 i Ludgo (2013-01-xx)
Jämför valsen med text:
Och ängen var grön och flickan var skön,
kom valsa med mej, kär håller jag dej
Jämför nr 413
Gustaf Jonsson, Drögsta, Nykyrka
Lantbrukaren och kyrkvärden Gustaf Jonsson i Drögsta, Nykyrka socken, har själv lärt sig spela fiol vilket han började med då han var tio år gammal. Till spelmännen i egentlig mening kan han knappast räknas och han har endast obetydligt - under ungdomsåren - spelat till dans. Trenne morbröder spelade fiol, av vilka de två lärt sig av Karl Eriksson - mest känd som 'Blinda Kalle'- i Stigtomta; en skicklig spelman som utbildat många lärjungar i spelmanskonsten.
Jonsson är född 1878 i Stigtomta.
OA469 Polska upptecknad efter Gustaf Jonsson, Drögsta, Nykyrka, född 1878 i Stigtomta (2013-01-xx)
OA470 Åmanssons vals efter en spelman i Kjulsta, Stigtomta, upptecknad efter Gustaf Jonsson, Drögsta, Nykyrka, född 1878 i Stigtomta (2013-01-xx)
Frans Andersson, Sandstugan, Nykyrka
Frans Andersson i Sandstugan är född 11/4 1873 i Lids ocken. Han har lärt spela av fadern, lantbrukaren och fiolspelmannen Anders August Pettersson i Stigtomta och efter honom har Andersson sina flesta melodier.
OA471 Brudmarsch efter fadern Anders August Pettersson, Stigtomta, upptecknad efter sonen Frans Andersson, Sandstugan, Nykyrka, född 1873 i Lid (2013-01-xx)
Jämför nr 247 och 173 och Svenska låtar, Södermanland nr 2
OA472 Polska efter fadern Anders August Pettersson, Stigtomta, upptecknad efter sonen Frans Andersson, Sandstugan, Nykyrka, född 1873 i Lid (2013-01-xx)
OA473 Vals efter fadern Anders August Pettersson, Stigtomta, upptecknad efter sonen Frans Andersson, Sandstugan, Nykyrka, född 1873 i Lid (2013-01-xx)
OA474 Vals efter fadern Anders August Pettersson, Stigtomta, upptecknad efter Frans Andersson, Sandstugan, Nykyrka, född 1873 i Lid (2013-01-xx)
OA475 Vals efter fadern Anders August Pettersson, Stigtomta, upptecknad efter Frans Andersson, Sandstugan, Nykyrka, född 1873 i Lid (2013-01-xx)
Hjalmar Sigfrid Hellberg, Ålberga, Kila
Skomakaremästaren Hjalmar Sigfrid Hellberg i Ålberga är inflyttad till Sörmland från Östra Eneby församling i Östergötland, där han är född 1902. Han har spelat fiol sedan sitt adertonde år och på egen hand lärt sig noter och teknik. Farfadern, Ludvig Hellberg i Kvillinge, Östergötland, död 1915, spelade ävenledes fiol.
OA476 Polska efter farfadern Ludvig Hellberg, Kvillinge, Östergötland, död 1915, upptecknad efter Hjalmar Sigfrid Hellberg, Ålberga, Kila, född 1902 i Östra Eneby, Östergötland (2013-01-xx)
OA477 Polska komponerad 1935 av Hjalmar Sigfrid Hellberg, Ålberga, Kila, född 1902 i Östra Eneby, Östergötland (2013-01-xx)
OA478 Polska efter Harry Asplund, Björkvik, upptecknad efter Hjalmar Sigfrid Hellberg, Ålberga, Kila, född 1902 i Östra Eneby, Östergötland (2013-01-xx)
Polskan spelades med förstämd fiol. Första reprisen här noterad med hänsyn till omstämningen
Folke Löf, Ålberga, Kila
Folke Löf, född 1918 i Norrköping, är notspelare och de folkmelodier han har i sin repertoar utgöres huvudsakligen av kända Hälsinge- och andra landskaps låtar.
Följande brudmarsch är komponerad av Löf.
OA479 Brudmarsch komponerad 1936 av Folke Löf, Ålberga, Kila, född 1918 i Norrköping (2013-01-xx)
Axel Axelsson, Östtorp, Husby
Nyårsdagen 1936 dog i Östtorp en spelman av gamla stammen vilken under sin krafts dagar, tack vare sin skicklighet på fiolen, kunde räknas till eliten av Sörmlands spelmän. Vid sitt frånfälle var han landskapets äldste spelman och med sina förbindelser med den äldre generationens spelmän och med sin omfattande och utomordentligt värdefulla repertoar - vari ingick ett stort antal goda sextondelspolskor vilka notoriskt leda sitt ursprung från 1700-talet - kan han sägas ha utgjort en förbindelseled mellan gammal och ny tid. Hans namn var Axel Melker Andersson och han var född 17/8 1840 i Snesta, Råby-Rönö socken. I sin ungdom hade han lärt sig trädgårdsmästareyrket och under den tiden vistats i Västerås och Stockholm, varunder han stiftade bekantskap med 'Blinda Kalle'- det kända Stockholmsoriginalet - med vilken han ofta spelade. Han upprätthöll även förbindelser med 'Glabon' i Björkvik, Karl Eriksson i Stigtomta - även han kallad 'Blinda Kalle' - Albert Ceder vid Esta i Sättersta socken - denne skall ha lärt sin konst i Norrköping och ansågs som en skicklig spelman vilken genom sin kärlek till glaset ådrog sig en förtidig död - m.fl.
Melker Andersson hade lärt spela av en betjänt hos greve Wachtmeister på Kristineholm vid namn Vedholm vilken lär ha varit en framstående spelman, och från honom hade han sina flesta melodier.
De låtar som här meddelas ha upptecknats efter en son till Melker Andersson, lantbrukaren Axel Axelsson i Östtorp, Husby socken. Axelsson spelar intet instrument. Han började i sin ungdom att spela, men fadern kunde ej tåla de falska toner som en nybörjare på fiolen, naturligt nog, knappast kan undgå, och Axelsson måste därför lägga bort att spela. Tack vare sina omisskänneligt musikaliska anlag och sitt goda gehör tillägnade han sig emellertid de flesta av faderns melodier. Genom sin förmåga att kunna sjunga dem på ett fullt spelmansmässigt sätt - varvid icke minst anmärkningsvärt är den noggrannhet varmed legaton, förslagsfigurer, de av fadern använda tonarterna och övriga detaljer, karakteristiska för faderns spelsätt, återgavs - beredde det upptecknaren inga svårigheter vid noterandet av melodierna, och Axelsson har, genom sin beredvillighet att medverka, på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att det bästa och värdefullaste av faderns repertoar kunnat bevaras.
Tvenne av Axelssons söner, Helge, född 1909, och Gösta Axelsson, född 1911, spela fiol, men ägna sig huvudsakligen åt nyare musik.
OA480 Vals från Årdala efter farfadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonsonen Gösta Axelsson, född 1911 (2013-01-xx)
OA481 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA482 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA483 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA484 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA485 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA486 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA487 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA488 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför K. P. Leffler, "Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist.", X n:r 14
OA489 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA490 Polska efter Glabon, Björkvik, spelad av fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför K. P. Leffler: Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist. X nr 42 och 42a
OA491 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Värmland nr 50 och 286
OA492 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA493 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA494 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför Leipzigpolskan, Nils Andersson, "Skånska Melodier", nr 39, Svenska låtar, Östergötland nr 167, 212, nr 457 och 529 samt Fredin, "Gotlandstoner", nr 216
OA495 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Närke nr 72, Östergötland, nr 248 samt Nils Andersson, "Skånska Melodier", nr 419
OA496 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA497 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA498 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför K. P. Leffler: "Bidr. t. Söderm, äld. kulturhist.", X nr 39, första reprisen
OA499 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA500 Polska efter flöjtspelaren Eriksson, spelad av fadern Melker Andersson 1840-1936 och upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA501 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför K. P. Leffler: "Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist.", X nr 19 och 44
OA502 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför Leffler: Bidr. t. Söderman. äld. kulturhist. X nr 65 och Julius Bagge, "76 Polskor från Östergötland", nr 75
OA503 Polska efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför t.ex. K. P. Leffler, "Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist.", X nr 90, och A. G. Rosenberg, "160 Polskor, visor och danslekar", nr 20
OA504 Polska efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA505 Polska efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Jag har en liten gumma, känner ni den, sa'n
Hon går i grannas by och smäller med smen, sa'n' (Trall.)
OA506 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA507 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA508 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför vispolskan med text:
Kan förundra vad mor ska säja nu,då hon får en sådan slarv till måg
Se Svenska låtar, Dalarna nr 52
OA509 Polska efter Kullrig, Runtuna, upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Gubben stod på logen, borra hjul
å byxorna var spruckna mitt itu
Gubben stod å luta, tasken hängde ute,
lilla Lisa stod och såg därpå
Och lilla Lisa sade till sin mor
"Denna bassen bliver mig för stor;
den kan jag ej hysa utan släppa fisar"
sade lilla Lisa till sin mor
Men gumman svara' hon - som full av tus
"Huvudstupa ska han i din mus,
du må pipa, gnälla och med röven smälla
Stora ballar ska du låna hus
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 179, Bohuslän och Halland nr 46 och Västergötland nr 107
OA510 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Dalarna nr 153 och 987 och Uppland nr 31
OA511 Polska efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA512 Polska efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA513 Vals efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA514 Vismelodi upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför nr 58 och 358 och Svenska låtar, Dalarna nr 93
OA515 Vals från Bogsta efter Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA516 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby (2013-01-xx)
Jämför Julius Bagge, "76 Polskor från Östergötland", nr 32
OA517 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA518 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Småland, Öland och Blekinge nr 78 och 144 samt Närke nr 276
OA519 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA520 Polska, "Pinntorpafruns polska", efter en statdräng vid Östtorp, upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Söte jävel, ta mej inte än,
a tadeli, tadeli, tadeli, da ja ja ja
Jo, jag tar dej, tar dej, tar dej, tar dej,
för du har länge nogsamt vänt' på mej, sa'n
OA521 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Ja, värdes den flickan som fått en spelman,
för kan hon bara dansa, nog spelar väl han
OA522 Gånglåt upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA523 Verldens liksta vals efter stalldrängen Janne Lundkvist, Runtuna, upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA524 Marsch efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför nr 173 - se anmärkningen där -, nr 247 och 471
OA525 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA526 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA527 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA528 Polska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA529 "En sup till", slängpolska efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869, som även komponerat den andra reprisen (2013-01-xx)
Jämför nr 645
OA530 Polska efter skräddaren Strandberg, Odensberga, Runtuna, upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA531 Vals efter Pettersson, Spelvik, upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA532 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Jämför nr 28, 56 och 120
OA533 Vals efter fadern Melker Andersson 1840-1936, upptecknad efter sonen Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
OA534 "Toddyvisan" efter kronojägare Vahlström, Vagnhärad, upptecknad efter Axel Axelsson, Östtorp, Husby, född 1869 (2013-01-xx)
Vistext:
Om någon skulle finnas här, som så sin tid har levat efter,
och icke vet vad toddy är, jag gärna nu vill ge recepter
Johan Erik Lilja, Nyköping
Skomakaremästaren Johan Erik Lilja i Nyköping har lärt spela av Blinda Kalle i Stigtomta och har sina melodier från honom och Johan Albert Ekvall i Nyköping. Lilja är född 1878 i Nikolai församling och tillhör en musikalisk släkt i vilken fanns många spelmän. En av dem var morbrodern, grenadieren Frick, vilken torde ha varit en av de mera framstående.
Ett antal av Liljas melodier ha upptecknats och publicerats i Svenska låtar.
OA535 C-dursvalsen upptecknad efter Johan Erik Lilja, Nyköping, född 1878 (2013-01-xx)
OA536 Polska eller mazurka, "Gustafssons i Kyrksta brudpolska", efter "Blinda Kalle", Stigtomta, upptecknad efter Johan Erik Lilja, Nyköping, född 1878 (2013-01-xx)
OA537 Polska efter "Blinda Kalle", Stigtomta, upptecknad efter Johan Erik Lilja, Nyköping, född 1878 (2013-01-xx)
Jämför nr 491
OA538 Vals komponerad av brorsonen Fritz Ljunggren, Nyköping, upptecknad efter Johan Erik Lilja, Nyköping, född 1878 (2013-01-xx)
Efterföljande trenne melodier äro avskrifter av en Lilja tillhörig notbok. Den var daterad "Erik Gustaf Nyberg, den 12 juli 1863", och innehöll ett femtiotal polkor, wienervalser, fransaiser m.m. jämte tvenne, förut kända, polskor
OA539 Vals ur Erik Gustaf Nybergs notbok av 1863 (2013-01-xx)
OA540 Vals ur Erik Gustaf Nybergs notbok av 1863 (2013-01-xx)
OA541 Vals ur Erik Gustaf Nybergs notbok av 1863 (2013-01-xx)
Rickard Forsman, Oxelösund
Rickard Forsman är född 7/2 1870 i Tunaberg och bosatt i Gamla Oxelösund. Han har sina melodier dels från en smålänning vid namn Svensson, med vilken Forsman i sin ungdom kom i beröring, och dels efter fadern, Karl Fredrik Rutger Forsman, född 1844 och död omkring 1890 i Tunaberg. Denne var en duktig fiolspelman med en rik och skiftande repertoar. Vid tolv års ålder lärde sonen spela fiol och blev med tiden en eftertraktad bröllopsspelman som ibland tingades långt i förväg.
OA542 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman 1844-ca1890, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA543 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA544 Brudpolska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Vistext:
Ära vare Gud, nu har jag varit brud,
och rätt nu så är det kväller
I sängen har ja' vart å roligt har jag haft
å smakat har jag på buteljen
OA545 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Spelas med fiolförstämningen AEAE
Jämför nr 502
OA546 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA547 Vals efter Svensson från Småland, upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA548 Gånglåt komponerad på 1890-talet av Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA549 Vals efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA550 Gånglåt efter Svensson från Småland, upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA551 Polska upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
"Forsman spelade även följande, förut kända och upptecknade I700-talspolska, med början: (En sup till, det kan jag väl få)
Jämför Axelsson nr 529. Malmqvist i Hjulesta med flera äldre sörmlandsspelmän hade den i sin repertoar."
OA552 Vals efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA553 "Hög och låg", vals efter byggmästare Andersson, Oxelösund, upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA554 Vals från Nykyrka efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA555 Polska komponerad omkring 1900 av Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA556 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA557 Vals efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA558 Vals efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA559 Vals efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Jämför nr 405
OA560 Polska upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA561 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Vistext till första reprisen:
Ja, mi' ko, ja, mi' ko,
kom, kossa lilla, mi' ko."
OA562 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Jämför nr 504
OA563 Vals efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA564 Polska efter fadern Karl Fredrik Rutger Forsman, Tunaberg, upptecknad efter sonen Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Vistext:
Söta mamnma, får jag gå bort,
jag är bjuden på bal uti kväll;
jag ska lova att inom kort
komma åter tillbaka
OA565 Kajsas polska upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
OA566 Polska upptecknad efter Rickard Forsman, Oxelösund, född 1870 i Tunaberg (2013-01-xx)
Erika Eriksson, Limmersvik, Svärta
Fru Erika Eriksson i Limmersvik, Svärta socken, lärde sig sjunga visor av föräldrarna och. farfadern då hon var barn. Vid upptecknarens besök hade hon emellertid glömt bort dem men sjöng i stället ett par polskor vilka hon lärt av en skräddare och spelman vid namn Sandberg, boende på Skansen, i Svärta socken.
Fru Eriksson är född 1872.
OA567 Polska efter skräddare Sandberg, Skansen, Svärta, upptecknad efter Erika Eriksson, Limmersvik, Svärta, född 1872 (2013-01-xx)
OA568 Nigarepolska efter skräddare Sandberg, Skansen, Svärta, upptecknad efter Erika Eriksson, Limmersvik, Svärta, född 1872 (2013-01-xx)
Jämför nr 400
Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta
Båtbyggaren och lantbrukaren Karl Holmgren i Israelsberg, Svärta socken, började spela i tioårsåldern, då han fick sin första fiol vilken han lärde stämma av en gammal gubbe. Någon läromästare i fiolspelet har han ej haft utan har på egen hand lärt sig spela. I yngre dagar spelade han ibland på bröllop och gillen men tar nu till fiolen mest för nöjes skull och i den trängre familjekretsen. Hans repertoar utgöres huvudsakligen av s.k. nittiotalsmusik - polkor, polketter, mazurkor etc.
Holmgren är född 3/7 1879.
OA569 Polska upptecknad efter Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta, född 1879 (2013-01-xx)
OA570 Polska upptecknad efter Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta, född 1879 (2013-01-xx)
OA571 Vals upptecknad efter Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta, född 1879 (2013-01-xx)
OA572 Polska upptecknad efter Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta, född 1879 (2013-01-xx)
OA573 Polska eller hambopolkett upptecknad efter Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta, född 1879 (2013-01-xx)
OA574 Polska upptecknad efter Karl Holmgren, Israelsberg, Svärta, född 1879 (2013-01-xx)
Bertil Säfström, Kråklund, Svärta
Bertil Säfström är född i Lästringe 11/12 1913. Han fick redan som barn börja spela fiol och lärde av morfadern, Axel Viktor Johansson i Kråklund, vilkens låtar han tillägnat sig.
Säfström spelar även nyare musik.
OA575 Grömstavalsen efter morfadern Axel Viktor Johansson, Kråklund, född 1964 i Lästringe, upptecknad efter Bertil Säfström, Kråklund, Svärta, född 1913 i Lästringe (2013-01-xx)
OA576 Polska efter morfadern Axel Viktor Johansson, Kråklund, född 1964 i Lästringe, upptecknad efter Bertil Säfström, Kråklund, Svärta, född 1913 i Lästringe (2013-01-xx)
OA577 Polska efter morfadern Axel Viktor Johansson, Kråklund, född 1964 i Lästringe, upptecknad efter Bertil Säfström, Kråklund, Svärta, född 1913 i Lästringe (2013-01-xx)
OA578 Vals efter morfadern Axel Viktor Johansson, Kråklund, född 1964 i Lästringe, upptecknad efter Bertil Säfström, Kråklund, Svärta, född 1913 i Lästringe (2013-01-xx)
Jämför melodin till visan med följande text:
Necken han spelar på böljan blå
och ljuft är att höra därpå
OA579 Vals efter morfadern Axel Viktor Johansson, Kråklund, född 1964 i Lästringe, och upptecknad efter Bertil Säfström, Kråklund, Svärta, född 1913 i Lästringe (2013-01-xx)
Axel Viktor Johansson, Kråklund, Svärta
I yngre dagar hade Axel Viktor Johansson, morfader till Bertil Säfström, varit en rätt betydande spelman. Men åldern hade numera tagit ut sin rätt - han är född 1/12 1864 i Lästringe - och en tidvis återkommande ohälsa hindrade honom att i samma utsträckning som förr ägna sig åt fiolspelet. Hans läromästare hette Klas - det fullständiga namnet kunde Johansson ej påminna sig - och han var bosatt i Tystberga. "Han spelade lätt och medryckande sina dansmelodier och trots att han endast hade ett öra hade han ett gott gehör" sade Johansson. Klas hade lärt spela av Albert Ceder från Sättorsta - den förut omnämnde spelmannen - och han slutade sitt liv på enahanda sätt som denne.
Johansson hade börjat spela i tioårsåldern. På bröllop och danser spelade han mest ensam. Hans repertoar, och särskilt hans polskor, vilka till största delen vore förut kända och upptecknade, visade oförtydbart att han haft beröring med spelmän av gamla stammen.
OA580 Polska upptecknad efter Axel Viktor Johansson, Kråklund, Svärta, född 1864 i Lästringe (2013-01-xx)
OA581 Vals upptecknad efter Axel Viktor Johansson, Kråklund, Svärta, född 1864 i Lästringe (2013-01-xx)
OA582 Polska upptecknad efter Axel Viktor Johansson, Kråklund, Svärta, född 1864 i Lästringe
Axel Fredrik Bergström, Tystberga
Axel Fredrik Bergström i Tystberga tillhör en musikalisk släkt. Både fadern, Gustaf Bergström, en farbroder samt farfadern, Gustaf Rundman, alla födda i Runtuna men sedermera bosatta i Ludgo, voro spelmän, och av fadern lärde Axel Fredrik vid fjorton års ålder att spela fiol. Han har trots sin ålder - han är född 2/1 1854 1 Ludgo - tagit livlig del i de av Sörmlands Spelmansförbund anordnade stämmorna.
Största delen av Bergströms repertoar har förut upptecknats av Nils Dencker och ett urval har publicerats i Svenska låtars Sörmlandsdel.
OA583 Brudmarsch efter Anders Andersson, Lästringe, upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
OA584 Polska efter Albert Ceder, Esta, upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
OA585 Polska upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga (2013-01-xx)
Vistext:
Se vad loppor mor har, se hur de hoppar på far
Allra helst om våra, när de klipper fåra,
se vad loppor mor har
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 82
OA586 Vals upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
Kommer inte du förr'n elva i kväll,,
kommer du för sent då lovar jag dej,
för ä' inte du min lilla tärna?,
På källar' Stjärna - där bor jag
OA587 Vals efter farfadern, Gustaf Rundman, Runtuna/Ludgo, upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
Fast jag ej har så stor pitt som far
kan jag väl vicka med stumpen jag har
OA588 Polska upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
Du ligger så illa nu,
du ligger mej inte i lag,
ligger du inte bättre
går jag ifrån dej
OA589 Polska upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
I fjol jul, när jag var brud,
då var min kutta som en rova
Nu ä' hon vänd å söndersprängd,
nu ä' hon alldeles förlorad
OA590 Visa upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
När som du vet att jag en flykting är,
tro ej du jag är så kär som jag tycks vara
Torka därför dina tårar bort
och sök att dina djupa suckar spara
För i dag är jag här, i morgon är jag där
Min dag' de äro ovisst bestämda
OA591 Vals upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
Ack, om jag vore i flickornas kläder,
sjung fadderalle ralle lala lala la,
skulle jag fodra min kutta med läder
Sjung fadderalle ..
Sen skulle jag fara all verlden omkring
och låta mig snôrra för alls ingenting
OA592 Polska upptecknad efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo (2013-01-xx)
Vistext:
Känner du halta Sara
står med låra bara,
känner du hennes doter?
Å, ja mej
Ja' skulle gå te 'na
å tala ve na
om jag fick sticka, ränna,
mus i mellan bena
Och kil i ända på 'na,
ta en kvist å klå 'na
slå 'na i ändan med en skopa lut
Jämför t.ex. Svenska låtar, Dalarna nr 885
Arvid Karlsson, Tystberga
Arvid Karlsson i Tystberga är föcd 1908 i Svärta och började spela fiol då han var tio år gammal. Han har tagit lektioner och är notkunnig. De äldre melodier han kan har han efter Bergström.
I släkten finnes tvenne spelmän; Halvar och Algot Sundin.
OA593 Brudmarsch efter farmodern upptecknad efter Arvid Karlsson, Tystberga, född 1908 i Svärta (2013-01-xx)
Vistext:
Se, hur bruden kommer dragandes,
jag tror väl hon är havandes
Kära brudpigor, i aktar eder väl
så att I icke kommer i samma besvär
OA594 Vals efter Axel Fredrik Bergström, Tystberga, född 1854 i Ludgo, upptecknad efter Arvid Karlsson, Tystberga, född 1908 i Svärta (2013-01-xx)
OA595 Gånglåt komponerad av trädgårdsmästare Eriksson, Rosersberg, upptecknad efter Arvid Karlsson, Tystberga, född 1908 i Svärta (2013-01-xx)
OA596 Vals efter morbrodern Halvar Sundin, Södertälje, upptecknad efter Arvid Karlsson, Tystberga, född 1908 i Svärta (2013-01-xx)
Gustaf Andersson, Alby, Runtuna
Gustaf Andersson i Alby, Runtuna socken - född 1879 - har i sin ungdom sysslat med fiolen men numera i det närmaste upphört att spela. Han kunde ännu påminna sig enstaka melodier efter en spelman Karlsson i Åkra och efter modern, som sjöng en myckenhet låtar vilka hon lärt av 'Spel Andersson' i Spånga, Råby socken. Spel Andersson var född 1849 och dog omkring 1924.
OA597 Polska efter "Spel Andersson", Spånga, Råby socken, efter modern, upptecknad efter Gustaf Andersson, Alby, Runtuna, född 1879 (2013-01-xx)
OA598 Vals efter skräddare Strandberg, Runtuna, upptecknad efter Gustaf Andersson, Alby, Runtuna (2013-01-xx)
Jämför nr 311
Karl Isak Nyberg, Norrby, Runtuna
Karl Isak Nyberg i Norrby var något fiolkunnig och hade i sin ungdom lärt spela av en skräddare Lindmark i Råby. Denne hade i sin ordning lärt konsten av en betjänt på Kristineholm.
Nyberg är född 1856 i Runtuna.
OA599 Vals efter skräddare Lindmark, Råby, upptecknad efter Karl Isak Nyberg, Norrby, Runtuna, född 1856 (2013-01-xx)
OA600 Vals efter skräddare Lindmark, Råby, upptecknad efter Karl Isak Nyberg, Norrby, Runtuna, född 1856 (2013-01-xx)
Gustaf Vilhelm Andersson [Grindstugen], Fredriksdal, Runtuna
Gustaf Vilhelm Andersson är fader till Axel Andersson i Hagstugan, vars låtar förut upptecknats, och född 1876 i Halla socken. Han har lärt spela av sin fader, Anders Gustafsson i Snickarstugan, och hans repertoar är ungefär ensartad med dennes.
OA601 Polska efter Axel Andersson, Faneby, Vrena, upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
OA602 Polska efter fadern Anders Gustafsson, Snickarstugan, Halla, upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
OA603 Polska upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
OA604 Polska upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
OA605 Polska upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
Jämför nr 153
OA606 Polska upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
OA607 Vals upptecknad efter "Grindstugen", Gustaf Vilhelm Andersson, Fredriksdal, Runtuna, född 1876 i Halla (2013-01-xx)
Oskar Andersson, Snesta, Spelvik
Oskar Andersson är född 13/4 1865 i Blacksta, men flyttade vid åtta års ålder med sina föräldrar till Runtuna och har nu anställning som kördräng på Snesta herrgård i Spelviks socken. Han var sexton år då han började spela fiol och lärde då en del melodier efter en spelman i Runtuna vid namn Otto Gustafsson.
Död 1959.
OA608 Polska upptecknad efter Oskar Andersson 1865-1959, Snesta, Spelvik (2013-01-xx)
OA609 Polska efter Klas Åström, Torsåker, upptecknad efter Oskar Andersson 1865-1959, Snesta, Spelvik (2013-01-xx)
OA610 Vals upptecknad efter Oskar Andersson 1865-1959, Snesta, Spelvik (2013-01-xx)
OA611 Polska upptecknad efter Oskar Andersson 1865-1959, Snesta, Spelvik (2013-01-xx)
Jämför nr 605 och 153
Seth Andersson, Snesta, Spelvik
Seth Andersson är trädgårdsmästare till yrket och född 1889 i Stora Malm. Av äldre bröder som spelade fiol lärde han sig de första grunderna och tillägnade sig på samma gång deras melodier. År 1918 flyttade han till Spelviks socken, där han nu är bosatt.
OA612 Vals från Stora Malm upptecknad efter Seth Andersson, Snesta, Spelvik, född 1899 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA613 Vals efter Herman Andersson, Schedevij, Forssa socken, upptecknad efter Seth Andersson, Snesta, Spelvik, född 1899 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA614 Gånglåt upptecknad efter Seth Andersson, Snesta, Spelvik, född 1899 i Stora Malm (2013-01-xx)
OA615 Vals upptecknad efter Seth Andersson, Snesta, Spelvik, född 1899 i Stora Malm (2013-01-xx)
Johan Edvard Andersson, Nyköping
Skräddaremästaren Johan Edvard Andersson i Nyköping är notkunnig och har en betydande repertoar vilken till största delen upptecknats av Nils Dencker och delvis publicerats i Svenska låtars Sörmlandsdel.
Andersson är född 1862 i Ludgo men har sedan länge varit bosatt i Nyköping. Fadern, Anders Johan Andersson, född 1830 i Berga, Bogsta socken, och död omkring 1924, nittiofyra år gammal, var en skicklig spelman som in i det sista ägnade sig åt fiolen, och deltog ännu sedan han fyllt nittio år i en sörmländsk spelmansstämma.
OA616 Vals efter fadern Anders Johan Andersson 1834-ca1924, Bogsta, upptecknad efter sonen Johan Edvard Andersson, Nyköping, född 1862 i Ludgo (2013-01-xx)
OA617 Polska efter fadern Anders Johan Andersson, Bogsta, upptecknad efter sonen Johan Edvard Andersson, Nyköping, född 1862 i Ludgo (2013-01-xx)
Erik Ludvig Ljunggren, Trosa
Skräddaremästaren Erik Ludvig Ljunggren i Trosa har under sina yngre dagar varit en anlitad spelman Han är något notkunnig och har sina flesta melodier från sin moders morbroder, Isak Ludvig Andersson, vilken var född i början av 1820-talet. Denne brukade spela tillsammans med klockare Eklund i Hölö, vilken var en framstående fiolist.
Ljunggren, som är född 26/9 1872 i Hölö, har mest spelat tillsammans med Karl Andersson i Häggnäs. Flera av Ljunggrens melodier ha förut upptecknats av Nils Dencker.
OA618 Gånglåt komponerad 1932 av Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA619 Vals komponerad 1932 av Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA620 Gånglåt komponerad 1932 av Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA621 Polska efter moderns morbroder Isak Ludvig Andersson, upptecknad efter Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA622 Polska efter snickare Öberg, Tullgarn, död 1935, vanligen kallad "slängpolska efter snickar' Öberg". upptecknad efter Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA623 Vals upptecknad efter Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA624 Vals från Bie upptecknad efter Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
OA625 Gånglåt efter moderns morbroder Isak Ludvig Andersson, upptecknad efter Erik Ludvig Ljunggren, Trosa, född 1872 i Hölö (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Hälsingland och Gästrikland nr 231
Karl Gustaf Lindell, Trosa
Snickaremästaren Karl Gustaf Lindell i Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna socken, var endast åtta år då han av Spel Andersson i Spånga erhöll en fiol och började spela. Hans egentlige läromästare blev emellertid en annan spelman vid namn Alfred Karlsson, elev till Andersson i Spånga, och från honom har han många av sina låtar. Lindell har säkerligen rönt ett icke ringa inflytande av Melker Andersson i Östtorp med vilken han ofta spelade då denne var i fyrtioårsåldern; Melker brukade då sköta sekundstämman.
Lindell har ett rent och flytande spel. Han utför sina släng- och fyrpolskor i ett anmärkningsvärt raskt tempo. Ett flertal av Lindells melodier ha upptecknats av Nils Dencker.
OA626 Vals efter klockare Andersson, Runtuna upptecknad efter Karl Gustaf Lindell, Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna (2013-01-xx)
OA627 Brudpolska efter "Spel Andersson" i Spånga, Runtuna, upptecknad efter Karl Gustaf Lindell, Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna (2013-01-xx)
OA628 Vals efter "Spel Andersson" i Spånga, Runtuna, upptecknad efter Karl Gustaf Lindell, Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna, valsen även spelad av Engman i Esta, Sättersta (2013-01-xx)
OA629 Vals efter Melker Andersson upptecknad efter Karl Gustaf Lindell, Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna (2013-01-xx)
OA630 Brudmarsch komponerad vid aderton års ålder av och upptecknad efter Karl Gustaf Lindell, Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna (2013-01-xx)
OA631 Polska komponerad 1935 av och upptecknad efter Karl Gustaf Lindell, Trosa, född 1865 i Ekeby, Runtuna (2013-01-xx)
Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö
Karl Gustaf Andersson i Häggnäs började med fiolen då han var fjorton år gammal. Han kom då i förbindelse med en spelman Edvard Gustafsson i Trössla - nu bosatt i Skårby - och tillägnade sig efterhand dennes melodier.
Sönerna Karl Olof - född 1904 - och Per Gustaf Andersson spela även fiol och ha lärt av fadern. De äro något notkunniga.
Andersson är född 2/7 1867 i Furholmen, Vagnhärad, och flyttade till Hölö 1877. Han är till yrket lantbrukare.
OA632 Vals, "Stenbocksvalsen", upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
OA633 Tyska klockorna, polska upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
Spelas vanligen med fiolstämningen AEACiss
OA634 Hölövalsen upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
OA635 Polska upptecknad efter Karl Olof Andersson, född 1904, son till Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
Vistexten handlade om en käring som skulle snöpa sin katt
OA636 Vals upptecknad efter Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
OA637 Polska efter Adela Johansson, Grindstugan, Tullgarn, spelad av en kringvandrande handelsman Åkerlind, upptecknad efter Karl Olof Andersson, född 1904, son till Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
OA638 Polska upptecknad efter Karl Olof Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1904, son till Karl Gustaf Andersson, Häggnäs, Hölö, född 1867 i Furholmen, Vagnhärad (2013-01-xx)
Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö
Lantbrukaren Anders Gustaf Andersson i Nora, Mörkö socken, är född 7/10 1868 på gården Björkarö i Mörkö. Då han var tio år köpte fadern, som var musikalisk och ivrade för att sonen i tid skulle få ägna sig åt musiken, en fiol och satte honom i lära hos en gammal spelman som hette Jan Petter Jansson, gemenligen kallad ''Tjädergubben', och av en skollärare och organist Isaksson i Mörkö fick han samtidigt undervisning i notkonsten. Redan vid tolv års ålder fick Andersson - i början tillsammans med en spelkamrat via namn Fredrik Johansson - spela på bröllop och danser och under lång tid var han självskriven som spelman i socknen.
Anderssons repertoar är omfångsrik och synnerligen gedigen. De allra flesta av hans polskor tillhöra sextondelstypen - numera i regel jämförelsevis sparsamt förekommande i landskapet. Många av dem ha molltonarter, vilket är anmärkningsvärt, då så gott som all folklig musik i Sörmland har durtonart. Sina melodier har Andersson efter Jan Petter Jansson, som i sin ordning lärt dem av en klockare Andersson i Mörkö vilken var född på 1700-talet och Janssons läromästare i fiolspelet. Den gamle klockaren skall, enligt Anderssons utsago, ha varit en ovanligt framstående fiolspelman, vilken, tack vare sin notkännedom, förstod att skriva ner och bevara sina melodier. Vid sitt frånfälle efterlämnade han flera handskrifter, varav ett par kommo i Anderssons ägo, men vilka nu tyvärr förkommit.
En son till klockare Andersson, vid namn Nils Malmberg - numera bosatt på ålderdomshemmet i Mörkö - är fiolkunnig, men är nu, på grund av sin höga ålder - nittiofyra år - jämte sjukdom, oförmögen att spela.
OA639 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, född på 1700-talet, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Jämför nr 580
OA640 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA641 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Jämför nr 508
OA642 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA643 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA644 Polska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA645 Slängpolska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Vistext:
En sup till gör mej ingenting;
får jag tjugofyra trillar jag omkring
Jämför nr 529 och Svenska låtar, Dalarna nr 1022, 1106, 1125 och 1216, Hälsingland och Gästrikland nr 177, Värmland nr 118 och 144, Västergötland nr 23, Närke nr 120 och Småland, Öland och Blekinge nr 281,samt Leffler: Bidr. t. Söderm. äld. kulturhist. X nr 4 och Fredin, "Gotlandstoner", nr 215
OA646 Polska efter Åkerlind upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA647 Brudmarsch efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA648 Mörkömarschen, brudmarsch upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA649 Lilla Lasse, slängpolska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Vistext:
Lille Lasse skulle gå vall med korna;
bara smutsen satt emellan tårna
OA650 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA651 Skinnbyxor, polska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Vistext:
Skinnbyxor och luckor;
innanför sitter ku ku
OA652 Polska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Vistext:
Fittor i fittor i fall, det är flickornas trall
när som de skulle gå vall med korna
Och går de inte dit så slår de till en skit
så det skallrar mellan låra
OA653 Vals efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA654 "Oktaven" eller "Mörköoktaven", hamburska efter Åkerlind upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA655 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA656 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA657 Pastor Per, slängpolska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA658 Tiggarflickan, slangpolska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Vistext:
En gång så skjutsa jag en tiggarflicka,
ifrån Stockholm till Telje sand
och hela natten så kände jag patten, etc.
OA659 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA660 Vals efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA661 Vals upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Jämför nr 28, 56, 120 och 532
OA662 Polska efter klockare Andersson, Mörkö, upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Vistext:
Vi ska dansa med Sara,
så länge träskorna vara, etc.
Jämför Rosenberg, "160 Polskor, visor och danslekar", nr 87 samt Svenska låtar, Dalarna, nr 432, första reprisen
OA663 Polska upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
OA664 Vals upptecknad efter Anders Gustaf Andersson, Nora, Mörkö, född 1868 (2013-01-xx)
Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda
Handlanden Carl Arvid Rosenberg i Sundsta, Sorunda, har i sin ungdom tagit lektioner i fiolspel av organisten Schill i Sorunda, vilken var en rätt framstående fiolist. Någon spelman i egentlig bemärkelse är Rosenberg ej, och han har ägnat sig åt fiolen endast som tidsfördriv. Tvenne farbröder, Anders Fredrik och Erik Rosenberg i Ösmo, spelade fiol.
Rosenberg är född 1859 i Ösmo.
OA665 Brudmarsch från Sorunda upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
OA666 Brudmarsch från Sorunda upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
OA667 Vals efter Lars Evert, Yxlö, Ösmo socken, upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
OA668 Vals efter Petter Olsson, Vimossa, Sorunda, upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
Spelas med fiolstämningen AEAE
OA669 Vals upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
OA670 Vals upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
OA671 Polska upptecknad efter Carl Arvid Rosenberg, Sundsta, Sorunda, född 1859 i Ösmo (2013-01-xx)
Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda
Lantbrukaren Gottfrid Johansson i Väster Hoxla är född 1869 i Ösmo och var tolv år när han började spela fiol. Sedan han konfirmerats kom han i förbindelse med en några år äldre spelman; Oskar Andersson i Nynäshamn, och med honom har Johansson spelat på många bröllop och danser. Han har också sina flesta låtar efter honom.
OA672 Marsch efter Oskar Andersson, Nynäshamn, upptecknad efter Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda, född 1869 i Ösmo (2013-01-xx)
OA673 Herrgårdsvals efter Lindström, Västerhaninge, upptecknad efter Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda, född 1869 i Ösmo (2013-01-xx)
Ingår i bl.a. Lomjansguttens repertoar. En nära likalydande version har i Dalsland upptecknats efter lantmätaren Ivan Berger. Jämför Svenska låtar, Värmland, nr 316
OA674 Polska upptecknad efter Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda, född 1869 i Ösmo (2013-01-xx)
OA675 Marsch efter Lindström, Västerhaninge, upptecknad efter Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda, född 1869 i Ösmo (2013-01-xx)
OA676 Vals efter Oskar Andersson, Nynäshamn, upptecknad efter Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda, född 1869 i Ösmo (2013-01-xx)
OA677 Polska efter Oskar Andersson, Nynäshamn, upptecknad efter Gottfrid Johansson, Väster Hoxla, Sorunda, född 1869 i Ösmo (2013-01-xx)
Gustaf Syrén, Södertälje
Skräddarmästaren Gustaf Syrén, bosatt i Södertälje, är broder till Johan Edvard Andersson i Nyköping och spelar fiol liksom denne. Han är född 4/9 1872 i Bogsta socken och fick, tioårig, börja spela för fadern, Anders Johan Andersson. Redan tidigt fick han åtfölja denne på bröllop och danser för att sekundera honom, och även den tio år äldre brodern, Johan Edvard, var han under lång tid följaktig då det gällde att spela till dans.
Syréns repertoar är, i stort sett, likartad med broderns. En del melodier har han efter Melker Andersson, med vilken han någon tid bodde nära granne i Östtorp, samt från en annan skicklig spelman; Oskar Blomberg i Nyköping.
OA678 Polska efter fadern Anders Johan Andersson, upptecknad efter Gustaf Syrén, Södertälje, född 1872 i Bogsta (2013-01-xx)
Jämför nr 580 och 639
OA679 Polska efter Melker Andersson, upptecknad efter Gustaf Syrén, Södertälje, född 1872 i Bogsta (2013-01-xx)
OA680 Vals efter fadern Anders Johan Andersson, upptecknad efter Gustaf Syrén, Södertälje, född 1872 i Bogsta (2013-01-xx)
OA681 Polska efter Oskar Blomberg, Nyköping, avskriven ur notbok tillhörig Gustaf Syrén, Södertälje, född 1872 i Bogsta (2013-01-xx)
Frans Pettersson, Södertälje
Frans Pettersson härstammar från Taxinge där han är född 26/6 1854. Hans fader, Anders Petter Pettersson, född 1824, spelade fiol och hade lärt av Gustafsson i Kårtorp, Gåsinge. Petter Pettersson spelade mest tillsammans med skräddare Lindgren i Taxinge; en skicklig spelman, vars fader varit klockare i Taxinge.
Frans Pettersson spelade något i ungdomen men slutade upp därmed och hade sedan ingen fiol på fyrtio år. Först för omkring femton år sedan, då han närmade sig sjuttioåren, tog han åter upp musiken och skaffade sig en ny fiol, på vilken han nu spelar faderns låtar.
Pettersson har varit kusk till yrket.
OA682 Polska efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA683 Polska efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA684 Vals efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA685 Vals efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA686 Polska efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA687 Brudmarsch efter skräddare Lindgren, Taxinge, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA688 Polska efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
Jämför Rosenberg, "160 Polskor, visor och danslekar", nr 25, första reprisen
OA689 Gökpolska efter morfadern Jan Petter Jansson, Ramtorp, Taxinge, född i slutet av 1700-talet, och upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA690 Ja vi gubbar, polska från Taxinge, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
Vistext:
Ja, vi gubbar, ja, vi gubbar, vi ä' lustiga, vi, vi,
ja, vi gubbar, ja, vi gubbar, vi ä' lustiga, vi, vi
OA691 Polska efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA692 Polska upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
Jämför A. G. Rosenberg, "160 Polskor, visor och danslekar", nr 19a och b
OA693 Polska efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
Jämför "Moster Karins polska" från Närke, "Blekingepolskan" från de sydligaste landskapen, nr 129 och 592, och Svenska låtar, Jämtland och Härjedalen nr 363, Dalarna nr 885 och Närke nr 46, 367 och 389 samt Bagge, "76 polskor från Östergötland", nr 12, och "75 polskor från Uppland och Södermanland", nr 43, "Dybecksvisan" i Skånska Landsmålsföreningens publikation "Teckningar och Toner", samt A. G. Rosenberg, "160 Polskor, visor och danslekar", nr 54
OA694 Vals upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
OA695 Rovpolskan efter fadern Anders Petter Pettersson, Taxinge, född 1824, upptecknad efter Frans Pettersson, Södertälje, född 1854 i Taxinge (2013-01-xx)
Jämför nr 190, August Fredin, "Gotlandstoner", nr 321, Svenska låtar, Dalarna nr 886, Bohuslän och Halland nr 224, Småland, Öland och Blekinge nr 86, samt Nils Andersson, "Skånska Melodier", nr 38
Nils Erik Vickman, Södertälje
Nils Erik Vickman är, i likhet med Frans Pettersson, född i Taxinge - 13/5 1880 - och hans melodier härstamma från samma källa. Vickmans fader, Johan Petter Vickman, som var spelman och född 1840, hade nämligen haft samma lärare i fiolspelet - Gustafsson i Kårtorp - som Frans Petterssons fader. Att döma av Petterssons och Vickmans här meddelade låtar framgår att Gustafsson måste ha varit en betydande spelman, med en präktig repertoar av sextondelspolskor, och det lider intet tvivel att denna polsketyp som i sydöstra och östra delarna av landskapet är tämligen rikt företrädd, även i övriga delar av Sörmland omhuldats och brukats för några decennier sedan - vilket även Lefflers och andras uppteckningar ge belägg för.
Vickman började spela vid sjutton års ålder och har i sin hemtrakt varit mycket anlitad som bröllopsspelman. År 1909 flyttade han till Södertälje där han sedan dess varit bosatt.
OA696 Vals efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA697 Polska efter Anders Gustaf Vahlström, Mariefred, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA698 Polska efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA699 Polska efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA700 Vals upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA701 Polska efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA702 Polska efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA703 Polska upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA704 Vals från Stigtomta efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
OA705 Vals efter fadern Johan Petter Vickman, Taxinge, född 1840, upptecknad efter Nils Erik Vickman, Södertälje, född 1880 i Taxinge (2013-01-xx)
Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka
Järnvägstjänstemannen Vilhelm Hjalmar Weiner i Älvsjö är född i Björnlunda 7/4 1880 och broder till Evald Andersson i Åsta. Liksom denna började han spela fiol i barndomen och lärde då de flesta av faderns, Anders Gustaf Olssons, melodier. Hans repertoar är alltsåa ungefär identisk med broderns, och han har också förr spelat mycket tillsammans med denne.
Weiner spelar inga förstämsmelodier.
OA706 Brudmarsch efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA707 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA708 Polska efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
Vistext:
Anders Petters flickor ä' så rara, etc."
OA709 Marsch efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA710 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA711 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA712 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA713 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA714 Polska efter banvakt Karlsson, Älvsjö, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
OA715 Vals efter fadern Anders Gustaf Olsson, Björnlunda, upptecknad efter Vilhelm Hjalmar Weiner, Älvsjö, Brännkyrka, född 1880 i Björnlunda (2013-01-xx)
Gustaf Lodin, Örby, Brännkyrka
Metallarbetaren Gustaf Lodin i Örby är född 1885 i Eneby, Floda socken. I släkten hade förut funnits en spelman, nämligen en morbroder; Axel Segersten från Hesselfors bruk i Närke, vilken spelade fiol. Lodin började med dragspelet, men vid tjugo års ålder tog han till fiolen och lärde på egen hand en del melodier. Han har spelat på fester och logdanser, ofta tillsammans med Arvid Johansson i Berga, Västra Vingåker.
OA716 Vals efter skomakare Birfält, upptecknad efter Gustaf Lodin, Örby, Brännkyrka, född 1885 i Eneby, Floda (2013-01-xx)
OA717 Gnestavalsen efter Hilmer Danielsson, död ca 1920, upptecknad efter Gustaf Lodin, Örby, Brännkyrka, född 1885 i Eneby, Floda (2013-01-xx)
OA718 Polska efter Fredrik Olsson, Hjulesta, upptecknad efter Gustaf Lodin, Örby, Brännkyrka, född 1885 i Eneby, Floda (2013-01-xx)
Fredrik Vilhelm Larsson [Hälleforsnäsarn], Ulvsunda, Bromma
F.d. gjutmästaren Fredrik Vilhelm Larsson, bosatt i Ulvsunda, Bromma församling, spelar fiol och är son till en omkring 1899 avliden spelman, den av Oskar Fredrik Andersson i Hälleforsnäs omnämnde Lars Erik Ersson. Han är född 7/1 1859 i Hällefors och började redan i ungdomen spela, varvid han lärde sig en stor del av faderns melodier. Ersson måste, enligt fleras samstämmiga utsago, ha varit en betydande spelman, med en rik repertoar, varav en stor del utgjordes av kadriljer - en melodityp som är rätt sparsamt företrädd i Sörmland. Han var född 1816 1 Grytsta, Sköldinge socken, och lärjunge till en beryktad spelman, soldaten Hall, vilken Ersson under två års tid - 1827-1828 - besökte, varje gång medförande ett halft stop brännvin som honorar. Av Hall erhöll han en grundlig utbildning i notläsning. Han spelade också helst efter noter och Larsson kunde ej påminna sig att han någon gång hört fadern spela utan att ha noterna framför sig. I sitt spel inlade han en myckenhet fioriturer och förslagsfigurer och i repertoaren ingick ett flertal förstämsmelodier - därav bland andra även 'Tyska klockorna'. Han hade ofta spelat tillsammans med organisten A.G. Rosenberg, den kände utgivaren av sörmländska folkmelodier.
Hall var lärjunge till Rosenbergs företrädare, klockaren L.E. Segerberg i Floda. Härom berättade Larsson följande. En bettlande kvinna med tvenne barn; Det yngsta i en näverkont på ryggen och det andra - en pojke, vid sidan, hade - kommit till Segerberg för att tigga.
Pojken var försedd med en av en brädlapp tillverkad fiol och då Segerberg lade märke till gossens stora musikaliska anlag, erbjöd han sig att ta hand om hans uppfostran. Hall fick nu undervisning i fiol, orgel, piano och blåsinstrument, tog slutligen värvning som soldat och bosatte sig på äldre dagar i Grytsta.
Ett antal av Larssons melodier ha upptecknats av en son, stationsskrivaren och violinisten Frank Hadar Larsson i Karlstad.
OA719 Kadrilj efter fadern Lars Erik Ersson, Hällefors, död ca 1899, upptecknad efter "Hälleforsnäsarn", Fredrik Vilhelm Larsson, Ulvsunda, Bromma, född 1859 i Hällefors (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 41
OA720 Kadrilj efter fadern Lars Erik Ersson, Hällefors, död ca 1899, upptecknad efter "Hälleforsnäsarn", Fredrik Vilhelm Larsson, Ulvsunda, Bromma, född 1859 i Hällefors (2013-01-xx)
OA721 Kadrilj efter fadern Lars Erik Ersson, Hällefors, död ca 1899, upptecknad efter "Hälleforsnäsarn", Fredrik Vilhelm Larsson, Ulvsunda, Bromma, född 1859 i Hällefors (2013-01-xx)
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 4a
Johan Arvid Petersson, Årsta
Mekanikern Johan Arvid Petersson är född 15/5 1896 i Årsta. Han började spela vid tolv års ålder och kom då i förbindelse med en fiolspelman i Österhaninge vid namn A. Lindgren, varvid hans intresse för folkmusiken vaknade. Sin musikaliska utbildning - Petersson spelar även altfiol - erhöll han av en musiklärare, för vilken han tog lektioner under ett års tid och då även lärde sig noterna. Då Petersson en tid vistades i Norrland kom han ofta i tillfälle att spela på bröllop och gillen. Han var under den tiden även medlem i en orkester.
Petersson har komponerat en del folkmelodier vilka han arrangerat för två och tre fioler.
OA722 Spel-Pelles polska komponerad av Johan Arvid Petersson, Årsta, född 1896 (2013-01-xx)
OA723 Skogstorpahambo, hambopolska komponerad av och upptecknad efter Johan Arvid Petersson, Årsta, född 1896 (2013-01-xx)
OA724 Tomtepolska komponerad av och upptecknad efter Johan Arvid Petersson, Årsta, född 1896 (2013-01-xx)
OA725 Sommarhambo, hambopolska komponerad av och upptecknad efter Johan Arvid Petersson, Årsta, född 1896 (2013-01-xx)
OA726 Vals från Österhaninge upptecknad efter Johan Arvid Petersson, Årsta, född 1896 (2013-01-xx)
Georg Bladini, Strängnäs
F.d. kamreraren Georg Bladini i Strängnäs, född i Holm, Högs socken, Hälsingland, har upptecknat en betydande samling melodier- närmare 600 - varav följande femton härstamma från Södermanland. Låtarna förskriva sig från skilda, här nedan angivna, meddelare.
OAA001 Vals från Södermanland efter bonden Per Lundqvist 1845-1927, Söderberga, Skå socken, Uppland, född i Lunda, Södermanland, upptecknad efter skräddaren och spelmannen Karl Fredrik Haglund, Ventholmen, Hilleshögs socken, Uppland, av Georg Bladini (2013-01-zz)
OAA002a Stenbockens polska efter "Glabon", Björkvik, Södermanland, upptecknad av Georg Bladini efter bonden Per Lundqvist 1845-1927, Söderberga, Skå socken, Uppland, född i Lunda, Södermanland
OAA002b Stenbockens polska efter "Glabon", Björkvik, Södermanland, upptecknad av Georg Bladini efter bonden Per Lundqvist 1845-1927, Söderberga, Skå socken, Uppland, född i Lunda, Södermanland, och noterad för fiolstämningen GDGH (2013-01-zz)
OAA003a Stenbockens vals efter "Glabon", Björkvik, Södermanland, upptecknad av Georg Bladini efter bonden Per Lundqvist 1845-1927, Söderberga, Skå socken, Uppland, född i Lunda, Södermanland (2013-01-zz)
OAA003b Stenbockens vals efter "Glabon", Björkvik, Södermanland, upptecknad av Georg Bladini efter bonden Per Lundqvist 1845-1927, Söderberga, Skå socken, Uppland, född i Lunda, Södermanland, och noterad för fiolstämningen GDGH (2013-01-zz)
OAA004 Polska efter Karl Gustaf Sjögren, Strängnäs, upptecknad efter husägaren K. V. Karlsson, Strängnäs, av Georg Bladini (2013-01-zz)
OAA005 Polska av skräddare Lindvall, upptecknad efter husägaren K. V. Karlsson, Strängnäs, av Georg Bladini (2013-01-zz)
OAA006 Polska upptecknad efter husägaren K. V. Karlsson, Strängnäs, av Georg Bladini (2013-01-zz)
OAA007 Polska av husägaren K. V. Karlsson, Strängnäs, upptecknad av Georg Bladini (2013-01-zz)
OAA008 Polska från Södermanland upptecknad av Georg Bladini efter Fredrik Fredriksson, Västerås, född i Södermanland (2013-01-zz)
OAA009 Vals från Södermanland upptecknad av Georg Bladini efter Fredrik Fredriksson, Västerås, född i Södermanland (2013-01-zz)
OAA010 Polska, "Stor Stina", från Södermanland upptecknad av Georg Bladini efter Fredrik Fredriksson, Västerås, född i Södermanland (2013-01-zz)
Vistext:
Stor Stina sade dessa orden:
"Ack om jag hade Pelle gift
För Pelle han är bra, det försäkrar ja',
han duger till att ha, både natt och ljusan da'",
trall.....
OAA011 Vals från Södermanland upptecknad av Georg Bladini efter Fredrik Fredriksson, Västerås, född i Södermanland (2013-01-zz)
OAA012 Polska från Södermanland upptecknad av Georg Bladini efter Fredrik Fredriksson, Västerås, född i Södermanland (2013-01-zz)
Jämför nr 6
OAA013 Vals från Södermanland upptecknad av Georg Bladini efter Fredrik Fredriksson, Västerås, född i Södermanland (2013-01-zz)
OAA014 Stjärnvisa efter Arvid Helander, Vansö, upptecknad av Georg Bladini
Vistext:
Guds son är född i Betlehem på denna dag, så var Guds välbehag,
och vorden kött
Av blotta gunst och nåd är han oss sänd till hjälp och tröst,
och haver från all våda all verlden återlöst
OAA015 Stjärnvisa efter Arvid Helander, Vansö, upptecknad av Georg Bladini (2013-01-zz)
Vistext:
Goder afton, goder afton, både herre och fru,
husbonde och matmoder, varen lustig och glad
Vi gå ej för att snåla, ej heller av nöd,
utan bara för att fira vår julehögtid
Haven tack, haven tack, käre fader,
för du vaknade så glader,
haven tack, haven tack, kära moder,
för du vaknade så goder
Haven tack, haven tack och god natt
Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker
Efterföljande sju melodier ha avskrivits ur Albert Gustafsson i Västra Vingåker tillhöriga handskrifter. De fyra första låtarna torde ha tillhört den beryktade spelmannen Karl August Lindblom från Rejmyre i Östergötland med vilken Gustafsson i sin ungdom spelat tillsammans. De övriga härstamma från en handskrift, märkt "L. J. Roxström, Hugkarlstorp 1850", vilken innehöll ett femtiotal melodier av skiftande värde.
OAA016a Midsommarvalsen spelad av Carl August Lindblom, Rejmyre, efter Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-zz)
OAA016b Midsommarvalsen spelad av Carl August Lindblom, Rejmyre, efter Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker, och noterad för fiolstämningen AEAE (2013-01-zz)
OAA017a Polska spelad av Carl August Lindblom, Rejmyre, efter Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-zz)
OAA017b Polska spelad av Carl August Lindblom, Rejmyre, efter Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker, och noterad för fiolstämningen AEAE (2013-01-zz)
OAA018 Vals spelad av Carl August Lindblom, Rejmyre, efter Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-zz)
OAA019 Vals spelad av Carl August Lindblom, Rejmyre, efter Albert Gustafsson, Svenstorp, Västra Vingåker (2013-01-zz)
OAA020 Polska efter L. J. Roxström, Hugkarlstorp 1850 (2013-01-zz)
OAA021 Polska efter L. J. Roxström, Hugkarlstorp 1850 (2013-01-zz)
Jämför Svenska låtar, Östergötland, nr 53, första reprisen
OAA022 Polska efter L. J. Roxström, Hugkarlstorp 1850 (2013-01-zz)
Hugo Steen, Eskilstuna
Ur en Hugo Steen i Eskilstuna tillhörig notbok ha följande sjutton melodier avskrivits. Med undantag av nr 23, som härstammar från Nils Bergholm i Eskilstuna, äro alla melodierna komponerade av Hugo Steen.
OAA023 Polska komponerad av Nils Bergholm, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA024 Polska komponerad 16/11 1930 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA025 Hambopolska komponerad 20/2 1931 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA026 Gånglåt för två violiner komponerad 18/10 1930 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA027 Polska komponerad 20/2 1931 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA028 Vals komponerad 18/1 1932 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OA029 Gånglåt till Gillet komponerad 11/3 1931 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA030 Polska komponerad i februari 1932 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA031 En vårdagsvals komponerad i april 1931 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA032 Gånglåt komponerad i februari 1932 av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA033 Stövelknekten komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA034 Vals för två violiner komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA035 Vals komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA036 Järnvägsvalsen komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA037 Vals komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA038 Brudmarsch komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna, till spelmannen Gunnar Olsson i Eskilstuna på hans bröllopsdag (2013-01-zz)
OA039 Gånglåt komponerad av Hugo Steen, Eskilstuna (2013-01-zz)
Oskar Emanuel Pettersson, Eskilstuna
Följande elva melodier utgöra ett urval av den år 1933 avlidne spelmannen Oskar Emanuel Petterssons i Eskilstuna efterlämnade musikaliska kvarlåtenskap.
Oskar Pettersson var född 1897 i Torshälla. Som barn flyttade han med sina föräldrar till Hallsberg; där han vid nio års ålder erhöll sin första undervisning i musik. En violinist i Hallsbergs musiksällskap vid namn Törnkvist meddelade honom de första grunderna på fiolen och i konsten att läsa noter, och fjorton år gammal, då Pettersson bosatt sig i Eskilstuna, började han spela till dans. År 1920, då han kom i personlig beröring med riksspelman Öst, väcktes hans intresse för gamla låtar, vilket tog sig uttryck i ett flertal egna kompositioner.
Melodierna ha ställts till förfogande av en broder till Pettersson vid namn Ture Pettersson
OAA040 Hambopolska, "På grönan äng", komponerad 1931 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA041 Polska, "Fyrklöver", komponerad 1932 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA042 Rakåsvalsen komponerad 1926 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA043 Gånglåt komponerad 1932 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA044 Gammelmorsvalsen komponerad 1932 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA045 Hönspolskan komponerad 1925 i Hällby av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA046 Julaftonsvalsen komponerad 1925 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA047 Polska komponerad 1921 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA048 Skogsrået, vals komponerad 1931 av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA049 Vals komponerad av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
OAA050 Gånglåt komponerad av Oskar Pettersson 1897-1933, Eskilstuna (2013-01-zz)
Linus Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs
Efterföljande nio melodier äro avskrifter ur en notsamling, tillhörig Vitalis Karlsson i Sundby, Strängnäs. Melodierna äro, med undantag av nr 51 som upptecknats av Karlsson efter skomakaren Lindberg i Bettna, komponerade av Vitalis Karlsson.
OAA051 Polska efter skomakaren Lindberg i Bettna upptecknad av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA052 Vals, "Höstblomman", komponerad 1935 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA053 Hambopolska komponerad 1926 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA054 Vårsolen ler, hambopolska komponerad 1926 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA055 Hambopolska komponerad 1929 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA056 Spelmansvals komponerad 1930 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA057 Hambopolska komponerad 1929 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA058 Vals komponerad 1936 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
OAA059 Polska komponerad 1936 av Vitalis Karlsson, Sundby, Strängnäs (2013-01-zz)
Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta
Ur en större notsamling, tillhörig Gottfrid Andersson i Hagby, Näshulta, ha följande tjugotvå melodier avskrivits. Andersson, som är spelman, har melodierna efter sin fader och farfader, vilka båda spelade. Noterna ha ställts till förfogande av Andersson, genom förmedling av Gunnar Olsson i Eskilstuna.
OAA060 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA061 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA062 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA063 Hambopolska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA064 Hambopolska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA065 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA066 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA067 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA068 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA069 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA070 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA071 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA072 Fermens polska, slängpolska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA073 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA074 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA075 Polska efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA076 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA077 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA078 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA079 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA080 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
OAA081 Vals efter Gottfrid Andersson, Hagby, Näshulta (2013-01-zz)
Carl Dahlström, Hällbybrunn
Ur en inbunden notbok, innehåIlande närmare 170 melodier: polskor, valser, marscher, polkor etc. och signerad "Carl Dahlström, Hällbybrunn 24/12 1884", ha följande trettio melodier avskrivits. Boken har ställts till förfogande av Ernst Karlsson i Eskilstuna.
OAA082 Polska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA083 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA084 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA085 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA086 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA087 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA088 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA089 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA090 Polska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA091 Polska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA092 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA093 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA094 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA095 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA096 Hambopolska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA097 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA098 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA099 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA100 Hambopolska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA101 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA102 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA103 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA104 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA105 Hambopolska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA106 Hambopolska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA107 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA108 Vals efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA109 Polska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA110 Polska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
OAA111 Polska efter Carl Dahlström, Hällbybrunn (2013-01-zz)
Ivar Hultström, Flodafors, Floda
Efterföljande femton melodier, därav tio polskor, tre valser och två gånglåtar, ha ställts till förfogande av Ivar Hultström i Flodafors.
Några av melodierna ha komponerats av Hultström.
OAA112 Annandagsglöggen, polska komponerad 1930 av Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA113 Pojkarnas hambo, hambopolska komponerad 1926 av Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA114 Polska efter Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA115 Fors hambo, hambopolska komponerad av Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA116 Gånglåt från Halla eller "I vårskogen" komponerad av Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA117 Gånglåt från Floda, "Munkbo mon", komponerad 1927 av Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA118 Polska efter klockare Öhlander, Barva, upptecknad efter agronom Andersson (2013-01-zz)
OAA119 Polska efter Johan Ersson, Ransta, Floda, 1885 (2013-01-zz)
OAA120 Polska efter Johan Ersson, Ransta, Floda (2013-01-zz)
OAA121 Polska efter Johan Ersson, Ransta, Floda (2013-01-zz)
OAA122 Vals efter Johan Ersson, Ransta, Floda (2013-01-zz)
OAA123 Polska e Ivar Hultström, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA124 Polska efter Johan Torsson, efter Johan Ersson, Ransta, Floda, upptecknad efter redaktör Bernhard Engman, Västervik (2013-01-zz)
OAA125 Widströmsvalsen, vals efter C. G. Johansson, Olstorp, Floda, upptecknad av E. S. Olsson (2013-01-zz)
OAA0126 Johnssons vals efter "Vas Lasse", Lars Persson, död omkring 1920 på ålderdomshem (2013-01-zz)
Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda
Följande sextiosex melodier, därav sexton valser, åtta polskor, sex gånglåtar, trettiotvå visor och fyra lekar ha upptecknats av Carl Gustaf Axelsson i Flodafors, och ställts till spelmansförbundets förfogande. De flesta melodierna äro försedda med text och härstamma dels från fru Ida Johansson i Floda, vilken i sin ordning lärt dem av sin moder, dels från Axelssons föräldrar, av vilka i synnerhet modern synes ha varit mycket musikalisk, samt från Albert Boström i Floda och Anders Gustaf Eriksson i Hägerbo, Floda.
Melodierna ha upptecknats under åren 1922-1933.
OAA0127 Visa, "Leja tjänstepiga", skämtballad efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
(Långsam marschtakt:)
1. Å ja ska givä dej en oxe i lön,
å han ska hetä Gullbrok
De' enä horne ska ståndä rätt ut,
de andrä ska ståndä i kroka
(Hastigt:)
Rakade brann, strann, skvalla över ralla, över rullromrej
Först rakäde katten på en björkombej,
sen skenäde gubben på en kalvskinnssmäll
Hej gottola, vällinga dosi
2. Å ja ska givä dej sju kaku brö,
för varje gång vi bake
å därtill sju marker smör
på en å varje kake
Rakade brann strann etc.
OAA0128 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Santars Nisse med ett hurtigt mod
han månde sig i älskogstankarna gångä
Då feck han se var Mari stog
ve herrgårsgrinna å lockä grisarna mångä
Han sade: "väntä, vill du tåvä,
väntä, vill du vara trogen?
Ja ä redobogen till att älskogen skötä ...
2. Förstä gången söm de' va lyst,
så kom de' kvinnfolk å sa att Kari va trinner
Å kari ville att de' skull` vara tyst,
men hennes grannär di spridde ut
ho va trinner ..
3. När söm Nisse de vetä feck,
då vart han vill å tog hatten, slog den i bänk
Å sedan han te prästen geck
å bad han skulle lösa upp denna länken:
Mella mej å Kari har en annän vari',
han har gjort illä, nu ä här på villä
Dö'n tror nånsin ja ja tar 'a
OAA0129 Vaggvisa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Ja ä så inneli' hjärtans gla',
att höken ha taje vårä höner,
tre i går å två i dag,
di ha förstört vårä böner
Å rivi' öpp vårat tyskä lin,
å raka jola utå löken
Å gråä höna värper fulä ägg,
för ho är riven utå höken
OAA0130 Vaggvisa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Ro, ro, katten har skägg
Kör öpp en på ungen så värper han ägg,
mä krusuger römpä å kam uti hår
Tvy vale den katten så granner han går
OAA0131 Lek efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Femton käringar i en vrå,
å alla hoppa di på kryckor
Då kom en tiggubbe, såg därpå:
"Ni dansa lätt mina flickor"
2. "Nej ingen tigg-gubbe vill ja ha,
han är så ful om sina fötter
Nej bättre är en alstubbe,
som har mångtusende rötter
3. Nej ingen alstubbe vill ja ha,
han står så långt in i snåra
Nej bättre är en skräddare,
söm går å sömmar mä nåla
(Leken kunde börja med följande vers varefter fortsattes med vers 4:)
Ja va trolovad mä en skräddare,
å dä har ståndä så länge
Å han har gått i så mångä år
Å narrä flicker mä pängär
4. Ingen skräddare vill ja ha,
han syr så fulä handskär
Nej bättre ä en gardeskar,
söm går på gata å svansär
5. Ingen gardeskar vill ja ha,
han går på gata å skriker
Nej bättre är en prästeman,
så han kan för mej predikä
6. Ingen prästeman vill ja ha,
han bär såg höger krage
Nej bättre ä en adelsman,
så får ja godä dagär
7. Ingen adelsman vill ja ha,
han bjuder så högä gäster
Nej bättre ä en skomakare,
söm krusär skorna på lästen
8. Ingen skomakare vill ja ha,
han går i gåla å friär
Nej bättre är en klenesme,
söm smider yxer å liar
9. Ingen klenesme vill ja ha,
han smider .så många delär
Nej bättre ä en speleman,
så han kan för mej spelä
10. Ingen speleman vill ja ha,
ja orkar inte dansä
Nej bättre ä en gullesme,
söm smider kroner å kransär
11. Ingen gullesme vill jaha,
han haver så många drängär
Nej bättre ä en trägårsdräng,
söm går å planterär sängär
12. Nej ingen trägårsdräng vill ja ha,
han ä så ful om sina fingrär
Nej bättre ä en köpeman,
så får ja bredä gullringär
13. Ingen köpeman vill ja ha,
han ä så knapper i måle
Nej köpmanssonen den ska ja ha,
allt mä dä ljusgulä håre
14. Gu signe dej hjärtungen min,
Krist giv att ja dej finge njutä
Ja skulle köpa dej pistolen ny,
ja skulle lärä dej skjutä
15. Å hasselbuskär å videskog,
å träna fullä mä nötter
Å dansa lätt mi unga bru,
ja fryser öm minä fötter
16. Å fryser du öm föttren din,
då ha du svendomen tappä
Å ska du havä rätt på den,
då får du rivä å krafsä
17. Å all den kärlek ja till dej bär
den hänger ja öpp i 'korsten. (skorsten)
Å sen när ja på spjälle drar
då faller han ner i askä."
OAA0132 Vaggvisa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Bu, bu, sa mi ko, uff, uff, sa mi so,
plöckå bönä sa mi hönä,
kuckeliku sa min tupp,
pling så penningen i skåla
OAA0133 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Ja ska skaffä mej en lången pip'
å ja ska röka å sjungä
Ja ska skaffä mej en lången pisk'
å slå på tjur'n så han brummär
Å ja slog på, å de' stack å,
å hastigt köm ja på berge' öpp sa'n
Bland de flickorna ungä"
OAA0134 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Elin ä mi sockerdockä,
Elin ä min russinstrut
Elin ä mi byxeklocka,
Elin ä min allesgut
Elin ä min fröjd å gamman,
Elin ä mitt gödda svin
Elin ä mitt allesamman,
uti allt ä Elin min"
OAA0135 Polska efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0136 Gånglåt efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0137 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Måndän då få vi brännvin å brö'
å tisdän då få vi supä
Onsdän då få vi stryk å en stör
å torsdän då ä vi sjukä
Fredän då gör vi alls ingenting
å lördän då stundär sabbaten in
å söndän då få vi vylä
2. Förstä måle få vi välling å kål,
å kål imilla kål å välling
Å andrä måle få vi välling å kål,
å kål imilla kål å välling
Å tredje måle få vi välling å kål,
å kål imilla kål å välling å kål,
å kål imilla kål å välling
OAA0138 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
De va så sent en julafton
Sjung faderi faderallan lej
Han tänkte till att bränn' opp katten
Sjung faderi faderallan lej
Eldgaffeln de' blev kattens död
när han jamä efter bröd
Sjung faderallan faderidarallan,
sjung faderifaderallan lej
OAA0139 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Vi drickom vackra flickors skål, gutår!
Närvarande, frånvarande
och de som komma farande, gutår!
2. Vår backusa, hackusa, kackusa, mitt käradoon,
kära susseri hatt, kära busseri matt,
kirimbirum, kirimbirum, kära susseri hatt
Jämför Svenska låtar, Hälsingland och Gästrikland, nr 640
OAA0140 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Du Jerker, tag felan, nu står ja på språng,
nu lyster mej dansa på golvet en gång
Ja kastar en slanter i spela åt dej,
du spelar en lustig korantel åt mej
OAA0141 Sinclairsvisan efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Så kom till mig en gammal man, beprydd med silverhåren
Han såg mig ganska gunstigt an; han hälsade gomorron
Jämför nr 129
OAA0142 Sånglek efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Här skolen I få se, hur min far sådde line'
Han sådde, å mor mä
Han stampade med foten,
han klappade me' handen,
Hopp, lustig, sade han
I följande versar skildrades linets olika behandling; hur man ryckte, repade, bråkade, häcklade, skäktade, spann linet, vävde väven, sydde skjortor, sålde lumpen, söp upp pengarna, o.s.v
OAA0143 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Förgäves uppå stigen jag dig att möta går
Jag lyssnar, ropar och jag lyssnar åter
Det vädret är som blåser, det böljan är som slår
Men vännens röst sig intet höra låter
Men skyarna de gå på himmelen den blå
Så vandrar mina tankar och ingen vila få,
så länge jag ej finner den jag söker
OAA0144 Vals efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0145 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Flicka lilla i din vår, i din vår, i din vår
Säg mig var du har vatt i år, var du har vatt i år
Din kind är blek, ditt öga matt,
det synes väl var du har vatt
Jo, du har vatt på gossars arm,
och det gör mig stor harm
2. Minns du när vi i lunden gick, lunden gick, lunden gick,
minns du ej ringen som du fick, ja ringen som du fick?
Minns du ej orden som där slöts,
minns du ej bandet som där knöts?
Det haver gått som jag har drömt,
mig haver du förglömt
OAA0146 Visa eller gånglåt efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Med vida krinoliner,
ja, de dansa så det viner,
när musiken börjar riktigt stämma in
OAA0147 Gånglåt efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0148 Gånglåt efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0149 Riddaren och jungfrun möttes på en bro, medeltidsballad fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Å riddaren han red, å torparpojken sprang,
för tio lio landen i tanten ja gångar
men pojken före riddaren till jungfruns boning hann
ty vi ha slipat våra lär i ponpen,
riddaren å knekten, snu-r-r-r
OAA0150 Visa eller gånglåt efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. /:Vart ska du gå min bror?:/
Vart ska du gå, min timmermansbror,
tim tim, tim, tim tim, timmermansbror?
Vart ska du gå min bror?
2. Jo, ja ska gå te stan etc.
3. Va' ska du göra i stan? etc.
4. Jo, ja ska köpa snus etc
OAA0151 Vals efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. "Hör hon min lilla skö-sköna,
varmed skall jag henne lö-löna
- - - - - - - - -
- - - - - - - - -
2. Jag orkar er inte hö-höra
Vad har ni med mig att gö-göra
Gå ni till mamseller,
er hos dem inställ er,
det passar, det passar, det passar sig bäst
3. Du är en liten to-toka
Uti vagnar skall du åka
Du skall lära seder,
det skall bli din heder
Till hovet, till hovet, till hovet skall du
4. Ej till hovet jag mig giver,
men i fägårn jag förbliver
Ej till hovet fara, men i fägårn vara
I fägårn, i fägårn, i fägårn är min plats
5. Jag är en bondepi-piga,
som i fögårn lärt att niga
Å jag är en jänta,
å jag måste vänta
på Pelle, på Pelle, på Pelle än ett år
OAA0152 Visa, "Vallpigan", medeltidsballad efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Getepigan gick uppför höga slottets bro
Så väl hon kan
Med getraggte strumpor å kalvskinn te skor
Så väl hon kväda kunde
2. "Kära getepiga, kväd visan för mig
Mitt halva kungarike då vill jag giva dig"
3. Hon börja på ett å hon börja på tu
Så väl etc.
På bordet där dansa de sölvkannor sju
Så väl etc.
4. Hon börja på ett å hon börja på två
På golvet där dansa båd' stickor å strå
5. Hon börja på ett å hon börja på tu
Å då dansar konungen med sin unga bru'
6. Getepigan gick utför höga slottets bro
Så väl hon kan
Med silkesstickad' strumpor å gulispända skor
Så väl hon kunde kväda
OAA0153 Min lilla lön, vispolska efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Mi' lilla lön, ja den ä inte stor,
för den går åt te öl å brännvin
Lite tobak å snus iblann,
å gå te flickorna dä går väl an
Stor sak i de, blott di räcker te,
sen så lever ja förnöjder
2. I fjol hade ja e' lita fästemö,
den va di på å tog ifrån mej
Men ja skaffa mej e' igen,
få si om ja får behålla den
Stor sak i de, blott di räcker te,
sen så lever ja förnöjder
OAA0154 Stjärnvisa efter fru Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. /:Goder afton, goder afton, både kvinna och man!:/
Husbonde, matmoder, vare lustig och glad!
2. /:Vi önska eder alla en fröjdefull jul:/
Ifrån alla olyckor bevare er Gud,
Jämför nr 14 och 15
OAA0155 Sånglek efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Lasse han for te staden å fria
Hemmä i si socken får han inga pigä
2. "Hör den bonntoken hur gali han friar;
Kommer te staden å kallär mej pigä
3. Jungfru ja heter, ja jungfru mamsella,
dä får ja heta av stadens gesäller"
4. "Ä du inte nöjder mä så lite,
ska du få skattgål å sittä i spiseln"
5. "Dej å din skattgål, dä ger ja den onde,
förr'n ja blir gifter å tager en bonde"
6. "Ä du inte nöjder mä så ringä,
ska du få hörä sölvbältä ska klingä"
7. "Dej å ditt sölvbälte ger ja den onde,
förr'n ja blir gifter å tager en bonde"
8. Lasse vart vreder, slog handska' i borde'
Detta ger ja allä stadens horer
9. Lasse han friär te bonndötträr rarä
Då ska ni tro att vår Lasse vart glader
10. Lasse i sänga å halmen i take
Så gör vår Lasse, när han får en make
OAA0156 Visa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Te Mellså köcke dä ha han gånge,
så han har nött ut allä sinä skor
Men Ramsbäcksdöttrar di var ej ångrä,
di viste honom var skomakärn bor
Av visans text kom fru Johansson ihåg även följande vers:
2. Nu ha Lasse slutä öpp mä friä,
nu ä han utlärder smegesäll,
nu har han lärt sej te stöpä hällär,
hos häradsdomärn har han sin modell
OAA0157 Lusvisa efter fru Ida Johansson, Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Di säjer te varandra: "Ska vi bytä om särk?
Ja dä ä ett tvunget verk
För vi ha löss å löpper allt in på bara kröppän,
vi kännär hur di höppär,
å i varendä söm sitter gnetter
som e töm, sitter gnetter som e töm
OAA0158 Vaggvisa efter fru Ida Johansson Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Ro, ro, timmerskog
Skogen ä långer, vägen e trånger, oxa ä små
Har du tolv öre, så sätt dej bakpå
OAA0159 Visa efter fru Ida Johansson Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Å jag har plockat blommor, å jag har plockat bär,
å jag har haft en fästeman, så unger som jag är,
å den kan jag aldrig förglömma
OAA0160 Visa eller vals efter fru Ida Johansson Floda, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
En slaktarmans dotter den flickan månde vara,
en styrman från Frankrike var hennes vän
Han står nu på redden, han ämnar bortfara,
han ämnar ej mera att komma igen
Men såg henne då, på stranden stå,
där hon nu så hjärtligen gråta månde då
OAA0161 Visa upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Es vullera vulleri, kara man plaxeladi,
kara manteladi, jakop för dank
En skones gers, gorre ja gers,
sängmillidäng, schingscheribing,
schingklaradå, mark jorden dank
OAA0162 Vals sjungen av en piga vid Hägerbo på 1890-talet upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0163 Skillingstrycksvisa, "Pigan som trampade på brödet", upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Med sorgesång jag sjunga vill
om ett förfärligt under
Den som vill höra, lyssna till
och minns det alla stunder
I Sibua by, vid Tärne strand,
i Pommeren, det värna land,
är denna saken händer
2. En fattig bonde bodde där
och barn han hade många,
som gjorde honom stort besvär
Om bröd han nödgas gånga
Den äldsta dottern av sin far
och mor och syskon avsked tar,
och ger sig ut att tjäna
OAA0164 Visa, "Bondens hustru", skämtballad upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
2. Var ska nyä knekten sittä, sade bonden
På en stol, ve mitt bord, svarade bondens hustru
3. "Var ska ja då sittä? sade bonden
I min spis hos min gris, svarade bondens hustru
4. Var ska nyä knekten liggä? sade bonden
I min säng på min arm, svarade bondens hustru
5. Var ska ja då ligga? sade bonden
Unner lo' hos min so, svarade bondens hustru
6. Tänk om soa biter mej då, sade bonden
Vänd dej öm, bit igen, svarade bondens hustru
OAA0165 Vispolska, "Gula skinnbyxor", efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Kände ni den söm dansä mä mej,
gulä skinnbyxor hade han på sej
Min man han hade grönä
Jämför Svenska låtar, Södermanland nr 21, Uppland nr 179 m. fl
OAA0166 Vispolska efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Gubben låg på ungen, va så illä kummen,
för han inte brännvin kunde få
Käringa satt i aska, hade en tår i flaska,
ga' inte gubben mä ändå
OAA0167 Vaggvisa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda
(2013-01-zz)
Vistext:
Å gubben å gumman, di skulle motä vall
å ingenderä ville di motä
Då tog gubben gumma å slog'na i e' tall
så talla flög öpp mä rota
Gumman sprang öpp å va så gla':
"Ja ska motä i allä minä dar,
kosyta, kosyta, mi Krusä"
OAA0168 Vispolska efter soldaten och fiolspelmannen Prim, kallad "Primen", Granhed, Floda, upptecknad efter föräldrarna av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Se vad löpper mor har,
se hur di höpper på far
Allrä värst öm våra,
när di klipper fåra,
då får mor ha sinä löpper kvar
OAA0169 Visa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Dä satt en gumma å lurä, å lurä,
som öm ho varit döv
Då kom en skalk å murä, å murä,
bakom gummans röv
Brukä illä ler och kalk, murä illä söm en skalk,
dä va så lätt te rykä
OAA0170 Visa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Katten å killingen, de slogs öm vällingen,
å katten han slog te' killingen,
så killingen fol i vällingen
Aj, aj, sade killingen,
ja brände mej åtå vällingen
Jam, jam, sade katten,
du kunde latti mej fått hatt'en
OAA0171 Vispolska efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Dä satt en gubbe uti e vrå,
han hade storä grå vantär
Kom där en liten spelman in,
å gubben öpp å te dansä
Å gubben dansä, å skägge' vickä,
å ha du fått någe i di fickä, så ge mej mä
Du fälle dä
OAA0172 Vaggvisa upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Kråka kraxä, kaja drog,
svartä katten körde
Inte blir du gift i år,
om inte du ger tre öre
Far han går te Långebro,
köper barnen gullesko,
gullesko mä spänne
De' får barnen för di sover länge
OAA0173 Vaggvisa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Kalle han hade en liten gullvagn,
å däri skulle han åkä
En liten gullpiskä han höll uti sin hand,
slog på så många han råkä
Hästar å vagnar de' haver han nog,
drängar å piger te husets behov,
å mångä små puller på take'
OAA0174 Vaggvisa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Ro, ro, fiskeskär, mångä fiskär få vi där
Gäddorna långä, braxnarnä mångä
huggä döm i stjärten, stöppå döm i säcken
gömmå döm te ju å te påskera
Jämför tvenne föregående melodier samt nr 130
OAA0175 Vaggvisa, ursprungligen sånglek, efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Lena lilla tog sin knyppeldyna
å satta sej invid fönstret
Mera titta hon på Kalle lilla
än hon såg uppå mönstret
Hå, hå, du Kalle lilla,
nå, nå, du Lena lilla
Du ä min, å ja ä din,
så länge kärleken varar
2. Kalle lilla tog sin skrivarepenna
å satte sig invid bordet
Mera titta han åt Lena lilla,
än han såg uppa ordet
Hå hå du Lena lilla
Nå nå du Kalle lilla
Du ä min, å ja ä din,
så länge kärleken varar
OAA0176 Sånglek efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Fattig änkä ä ja, å mångä dötträr har ja
Mångä dötträr men ingen måg,
men ja ska skaffä mej måg i år, ja söm andrä
2. Å viljen I min dotter ha
så stånder upp å given redligt svar,
I söm andrä
3. "Å tag min dotter uti snövit hand
I förer henne likt en redlig man,
I söm andre."
Jämför nr 129 och 141 och den spridda visan "Jag fattige lappman.", se också Svenska låtar, Dalarna, nr 165, och Nils Andersson, "Skånska melodier", nr 212
OAA0177 Vals efter fadern, skräddaren A. P. Axelsson, född 1837 och död 1909, upptecknad av sonen Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0178 Kerstin från Lybeck, vals efter fadern, skräddaren A. P. Axelsson, född 1837 och död 1909, upptecknad av sonen Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Känner du flickan från Lybeck etc.
OAA0179 Räknevisa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
En å tjugi, två å tjugi, tre å tjugi,
fyra fem å sex å sju å tjugi,
åtta å tjugi, nie å tjugi å tretti
En å tretti, två å tretti, tre å tretti,
fyra fem å sex å sju å tretti,
åtta å tjugi, nie å tretti å förti
OAA0180 Räknevisa efter modern, fru Albertina Axelsson, född Läck, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
En två tre fyr fem sex sju ått' nio,
här ska de trettio streckena stå
(Sjunges från ett till tio, från ett till tjugo, från ett till trettio o.s.v.)
OAA0181 Trätan, skämtballad efter fiolspelaren och lantbrukaren Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Å gubben han gick åt skogen en dag
att skära de kvistar vida
Å käringa svor å lövte te bakes
att den ska du själv få svida
Å mitt uppå golvet börjas en lek,
så käppstumpar ikring väggarna rök
Å hurra för mej, dä säker ja dej,
å den dan förglömmes aldrig
OAA0182 Visa eller gånglåt efter fiolspelaren och lantbrukaren Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
1. Alla flickor, de äro som blomstrande ros
och som liljan uti en grön äng
Deras hjärtan de klappar blott om kärlek och tro
och om dess ludiludi ludiludilej
2. En flicka så nätt fick en fästeman så rar
och gick hem till sitt lilla kabinett
Där lade de sig neder i en uppbäddad säng
och gjorde ludi Iudi ludi lej
3. När förti veckor gått omkring, så blev magen så trind,
och vem hade väl gjort honom så?
Jo, det har lilla vännen, som jag hållit så kär,
han gjorde med sin ludi ludi lej
OAA0183 Skarvvisan efter fiolspelaren och lantbrukaren Anders Gustaf Eriksson, Hägerbo, upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
Kliver ja på skarven
och skarven är min del
å brännvin är mitt fel,
sen tager ja' ett steg
(Gubbarna ställde sig vid ena ändan av en golvtilja på ett ben under det att de svängde med det andra fram och tillbaka. Vid texten "sen tager ja ett steg" togo de ett steg framåt och stodo på den andra foten. Den som ej kunde utföra detta hela tiljan utefter kördes ut under rop att han skulle gå hem till gumman. Den som kunde utföra. konststycket fick en stor sup.)
OAA0184 Vals upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0185 Vals upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0186 Vals komponerad av Albert Boström upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0187 Vals upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0188 Vals med text enligt Berta Axelsson, född i Julita 1853, och upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Vistext:
I kväll ska vi gå te Puta vi,
i kväll ska vi gå te Puta vi
(Puta var ett gårdsnamn i Julita socken.)
OAA0189 Vals efter "Pillermollen", upptecknad efter Albert Boström av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0190 Vals efter "Pillermollen", upptecknad efter Albert Boström av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0191 Vals, "Värmlandsvalsen", efter Albert Boström upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
OAA0192 Vals upptecknad av Carl Gustaf Axelsson, Flodafors, Floda (2013-01-zz)
Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge
Följande åttiotre melodier tillhöra smedmästaren och fiolspelmannen Karl Rickard Ahlbergs i Sköldinge repertoar. Nummer 193 - 199 äro avskrifter ur en notbok, nedskriven av Ahlberg i ungdomsåren och innehållande ett sjuttiotal melodier av äldre och yngre datum, nr 200 - 237 ha ur minnet upptecknats av Ahlberg efter hans fader, Karl Viktor Ahlberg, och nr 238 - 248 utgöras av Ahlbergs egna kompositioner. De övriga - nr 249 - 275 - äro avskrifter ur ett nothäfte som tillhört Ahlbergs morbroder, häradsdomaren och spelmannen K. E. Pettersson.
Rickard Ahlberg är född 1887 i Husby-Oppunda. Som barn lärde han spela fiol av fadern - född 1849 och död 1925 - samt av en dalkarl J. A. Söderblom, vilken var skogvaktare och bosatt i Årdala. Fadern hade i sin ordning lärt spela av en farbroder, Lars Petter Nilsson i Stenvad, född 1837 och död 1919, vilken trots sina av reumatism förstörda fingrar spelade in i det sista. Morbrodern, K. E. Pettersson, var född 1850 och dog 1929.
Ett urval av Ahlbergs melodier ingå i Svenska låtars Sörmlandsdel.
OAA0193 Polska efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0194 Polska efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0195 Vals efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0196 Polska efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0197 Polska efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0198 Polska efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0199 Polska efter och upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0200 Vals efter inspektor Eriksson, Torp, Husby-Oppunda, upptecknad efter fadern av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0201 Vals, "Lingens vals", efter soldaten K. O. Ling 1847-1919, Akalby soldattorp, Husby-Oppunda upptecknad efter fadern av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0202 Vals efter soldaten och lurblåsaren Lönn, Husby-Oppunda, född omkring 1820, och upptecknad efter fadern av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0203 Vals efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0204 Vals efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda
OAA0205 Vals efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0206 Vals, "Spel Kalles vals", efter Spel Kalle, bosatt i Bettna på 1870-talet, och upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
Jämför Svenska låtar, Dalarna, nr 284 och nr 683, Hälsingland och Gästrikland, nr 693 och 699, Bohuslän och Halland nr 75 samt Uppland nr 186
OAA0207 Vals efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
Vistext till första reprisen:
Lärkan i björketopp
- lej tua tua, lej tua ta -
svingar sig mot himmelen opp
- lej tue tua ta -
OAA0208 Vals efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0209 Vals efter sadelmakare Ekman, bosatt i Vadsbro på 1890-talet , upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0210 Vals efter Lindqvist, Björndal, Husby, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0211a Stenbockens vals efter fadern, upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0211b Stenbockens vals efter fadern, upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-zz)
OAA0212 Vals efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0213 Vals efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0214 Vals efter Claes Lundqvist, Viken, Årdala, död 1924, upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda
OAA0215 Vals efter Gustaf Eriksson, Kramnäs, Mellösa, död 1928, upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0216 Vals e morbrodern, häradsdomaren K. E. Pettersson, Silinge, upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0217 Vals efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0218 Brudmarsch efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0219 Brudlåt eller "Skänklåt från Husby-Oppunda" efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0220 Polska efter Spelkalle, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
Jämför Svenska låtar, Dalarna, nr 111 och 712, Julius Bagge, "76 polskor från Östergötland", nr 32 m.fl. och visan "Inte sörjer jag för morgondagen"
OAA0221 Polska efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0222 Polska efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0223 Polska efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0224 Polska efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0225 Polska efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0226 Polska efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda
OAA0227 Polska efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0228 Polska efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0229a Polska efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0229b Polska efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda, och noterad för fiolstämningen AEACiss
OAA0230 Polska efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0231 Polska efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0232a Stenbockspolskan efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0232b Stenbockspolskan efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda, och noterad för fiolstämningen AEACiss (2013-01-zz)
Jämför nr 229
OAA0233 Polkett efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0234 Polkett efter fadern upptecknad av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0235 Polkett efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0236 Polkett efter Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, upptecknad efter fadern Karl Viktor Ahlberg av sonen, smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0237 Polkett upptecknad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0238 Kyrkmarsch komponerad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0239 Gånglåt komponerad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0240 Gånglåt komponerad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0241 Blåkullakäringens resa, polska komponerad 1931 av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0242a Återkomsten, polska komponerad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0242b Återkomsten, polska komponerad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda, och noterad för fiolstämningen AEAE (2013-01-zz)
OAA0243 Stenvadpolskan komponerad av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda, till minne av den gamle spelmannen Lars Petter Nilsson 1837-1919, Stenvad, Ahlbergs farfars broder (2013-01-zz)
OAA0244 Polska komponerad 1933 av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda< (2013-01-zz)br>
OAA0245 Polska komponerad 1935 av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0246 Polska komponerad 1936 av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0247 Menuett, "Spelmansbrodern", komponerad 1934 av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda, tillägnad spelmannen Sven Forsberg i Vadsbro (2013-01-zz)
OAA0248 Kadrilj komponerad 1936 av smedmästaren Karl Rickard Ahlberg, Sköldinge, född 1887 i Husby-Oppunda (2013-01-zz)
OAA0249 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0250 Polska av P. Brolin ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0251 Polska av P. Brolin ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0252 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0253 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929< (2013-01-zz)br>
OAA0254 Gånglåt, marsch eller steklåt ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
Vistext till steklåten:
Först kommer korven, efter kommer steka;
Är du inte mätter får du fälle mer
Jämför Bellmans "'Venus, Minerva", och Svenska låtar, Södermanland nr 142, m. fl
OAA0255 Vals av Nyman ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0256 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0257 Anglais ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0258 Anglais ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0259 Kadrilj ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0260 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0261 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0262 Branikula eller "Väva vadmal" ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850- 1929 (2013-01-zz)
OAA0263 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0264 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0265 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850- 1929 (2013-01-zz)
Jämför Svenska låtar, Hälsingland och Gästrikland nr 500, Nils Andersson, "Skånska melodier", nr 333, Julius Bagge, "76 polskor från Östergötland", nr 17, A. Gu. Rosenberg, "160 Polskor, Visor och Danslekar", nr 46, A. A. Afzelius och O. Åhlström, "Traditioner av Svenska Folk-Dansar", nr 23, m. fl
OAA0266 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0267 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0268 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0269 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0270 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0271 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0272 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
Jämför den föregående avskriften, nr 271, men här i moll
OAA0273 Vals ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0274 Polska ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
OAA0275 Rullan går, gånglåt ur ett nothäfte som tillhört häradsdomare K. E. Pettersson 1850-1929 (2013-01-zz)
Senast ändrad 2018-03-27